Sorghum at Sawla market in Ghana's Northern Region

Foto: N Palmer/CIAT

Maten påverkar klimatet

Publicerad: 15 juni 2012 Uppdaterad: 26 juni 2014

Dagens produktion av livsmedel är inte hållbar. För att möta människors behov av mat och samtidigt minska påverkan på klimatet krävs både nya, bättre odlingsmetoder och nya matvanor. För det krävs bland annat kraftigt ökade investeringar. Olika aktörer diskuterar hur det ska gå till och samordnar sina insatser.

Osäker livsmedelsförsörjning bidrar såväl till ökad fattigdom som till uttarmning av naturresurser, migration till städer och över gränser samt till politisk och ekonomisk instabilitet. En stor del av de klimatpåverkande utsläppen kommer dessutom från livsmedelsproduktion.

 - Samtidigt leder den kraftiga befolkningsökningen till att trycket ökar på livsmedelsproduktionen då allt större volymer krävs för att tillgodose människors behov, förklarar Dr Marion Guillou, forskare och medförfattare till rapporten. ”Achieving Food Security in the Face of Climate Change

Dr Guillo besökte nyligen Sida då de olika intressenterna i en nätverk kallat ”Global Donor Platform for Rural Development” höll ett virtuellt dialogmöte på Sida. I fokus för diskussionen stod rapporten som tagits fram på initiativ av CGIAR som stödjer forskningsprogram om klimatförändringar, jordbruk och livsmedelstrygghet. Rapporten slår fast att Klimatförändringarna kommer att påverka jordbruksproduktionen negativt de närmaste årtiondena. I känsliga regioner kan läget komma att bli verkligt kritiskt, till exempel i stora livsmedelsproducerande deltaområden som riskerar att översvämmas av saltvatten.
Ojämlikheten i såväl produktion som distribution och tillgång till världsmarknader cementerar fattigdomen.

 - Vi har tillräckligt med mat för att det ska räcka till alla på vår planet, säger Dr Guillou. Trots detta går en miljard människor hungriga samtidigt som ytterligare en miljard överkonsumerar fet mat. Dessutom kastas en tredjedel av all mat som produceras.

Dr Guillou pekar också på de stora klyftorna mellan de potentiella och de faktiska skördarna i framför allt Afrika. Varje år förstörs cirka 12 miljoner hektar jordbruksmark, som med effektivare metoder skulle kunna producera 20 miljoner ton spannmål. Ett exempel är Kenya; en av Afrikas mest framgångsrika ekonomier där 80% av befolkningen är beroende av jordbruket för sin försörjning och där samtidigt 30% av befolkningen lider av undernäring.

 - Med effektivare odlingsmetoder, till exempel tillgång till konstgödsel och ingångar på världsmarknaden skulle de kenyanska böndernas situation se helt annorlunda ut, säger Dr Guillou.

Rapporten förespråkar kraftigt ökade investeringar i hållbart jordbruk. Det kan handla om förbättrad infrastruktur, innovationer inom jordbruket, bättre variation av grödor samt att återställa skadade ekosystem.

  - Ju tidigare de görs desto större kommer fördelarna att bli, säger Dr Guillou som ser rapporten som ett viktigt inspel i debatten inför toppmötet i Rio senare i juni.

Kerstin Jonsson Cissé, som är fokalpunkt för givarplattformen på Sida, berättade att cirka 5 procent av Sveriges bistånd idag går till landsbygdsutveckling och jordbruk - en andel som man arbetar för att öka. Arbetet i givarplattformen är ett sätt att öka takten och få större utväxling av nedlagda resurser genom att samordna insatserna.

Vid dialogmötet deltog även forskare från Lunds Universitet, IFAD och DFID via videolänk. Hela seminariet kan ses via plattformens hemsida.

 Fakta

The Global Donor Platform for Rural Development är ett nätverk av 34 givare och utvecklingsorganisationer som tillsammans driver frågan om jordbruk och landsbygdsutveckling som en central för att minska fattigdomen. Plattformen skapades 2003 för att öka och förbättra kvaliteten på biståndet inom jordbruket och landsbygdens utveckling och aktivt sprida information och kunskap om sambandet mellan jordbruk och fattigdom. Sverige är medlem i styrelsen

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän