Claudia Paz y Paz, riksåklagare i Guatemala

Foto: Ylva Sahlstrand/Sida

Rättvisan tar större plats med Claudia Paz y Paz

Publicerad: 23 juli 2012 Uppdaterad: 26 juni 2014

Medarbetare strömmar ut från ämbetet i Zona 1 i Guatemala City då riksåklagaren kan ta emot. Gatubarn på slitna madrasser intill åklagarämbetet skvallrar om att Guatemala är ett av de mest ojämlika länderna i Latinamerika. Beväpnade vakter utanför butiker och kontor vittnar om utbredd kriminalitet och våld. Utmaningarna är stora för Claudia Paz y Paz.

Riksåklagaren möter upp i vit kortärmad blus och utsläppt lockigt hår. Hon verkar trött men tar ändå gärna emot efter veckans sista möte, då klockan hunnit bli fem. Nedsjunken i en av fåtöljerna vill hon inte slå sig själv på bröstet då hon får första frågan om hur just hon, Claudia Paz y Paz, har nått framgångar i kampen mot straffriheten.

 – Vi har lyckats tack vare både interna och externa faktorer, säger hon diplomatiskt och ler.

Det senaste året har listan över allvarliga brott som lett till åtal och domar blivit lång. Inte minst gäller det grova människorättsbrott som begicks under den 36 år långa interna väpnade konflikten. Bland de militärer som är åtalade finns det förre diktatorn och presidenten, ex-generalen Efraím Ríos Montt. 

När Claudia Paz y Paz tillträdde i december 2010 uppmärksammades hon som landets första kvinnliga riksåklagare. Hon visade sig vara en resolut ledare som gjorde att brottsutredningar blev effektivare  och många åtal väcktes, också mot personer som tidigare trodde sig stå över lagen.

För att nå resultat var det nödvändigt att rensa ut ineffektiva och korrupta brottsutredare, åklagare och annan personal inom åklagarämbetet, som sammanlagt har cirka 4 000 anställda. Åttio procent av cheferna på en hög nivå lämnade. Varför så många?

 – För att vi bad dem sluta. Skulle de inte ha gått, skulle de ha fått sparken, säger riksåklagaren.

Hon förklarar att det var chefer som antingen jobbade på övertid, var korrumperade eller inte klarade att ta sig an nya krafttag. Nu har hon istället byggt upp ett pålitligt team nära sig och klargjort vad ämbetet ska uppnå och vilka resultat varje åklagaravdelning ska leverera.

 – Givetvis har vi fört en diskussion internt och ökat kunskapen, men framför allt har vi agerat. 

Claudia Paz i Paz skrattar gärna lätt då hon nämner omorganisationen. Men när vi berör kärnan i arbetet blixtrar det till av allvar i hennes ögon. All straffrihet måste bort – såväl historiska som nutida brott ska utredas och förövare ställas inför rätta.

 – Nya lagar har också gjort att vi lyckats. Idag kan vi driva fall som man tidigare aldrig talade om.  Exempelvis var våld mot kvinnor och barn inget brott förut, men lagarna skärptes 2008 och vi är med och tillämpar dem.

Hennes engagemang och prioritering är starkt för just detta område. Samtidigt vill hon jobba lika hårt med att få bukt med den eskalerande narkotikahandeln, ett arbete fyllt av risker.

 – I maj förra året tog allt en vändning, framför allt i att hantera rädslan, berättar hon. Det var en mycket tuff tid för oss alla på ämbetet, men det var också en viktig händelse som påminde mig om vad som måste göras.

Claudia Paz i Paz lutar sig framåt och berättar lågmält. Tjugosju bönder mördades brutalt  tillsammans med en åklagare i regionen Petén, nära gränsen till Mexico.  Narkotikakartellen los Zetas ville med massmordet sprida ett tydligt budskap till de guatemalanska myndigheterna – skrivna med de dödas styckade kroppars blod.

 – Det var starka hot mot alla och mot oss på åklagarmyndigheten eftersom vi stärkt vårt arbete mot narkotikahandeln, säger Claudia Paz

Hon handlade beslutsamt. Femtio personer med anknytning till los Zetas tillfångatogs och häktades tack vare samarbete med polisen. Rättsprocessen gick på knappt två månader.  Därefter har arbetet med polisen fortsatt för att montera ned narkotikastrukturerna, även tillsammans med grannländerna.  Vi fick kontroll över situationen och nu är vi stolta att vi lyckades med detta.

– Det går att göra något, säger hon och lutar sig tillbaka i fåtöljen.

På frågan om hon känner sig hotad idag tar hennes ansikte ett annat uttryck, som om frågan är ointressant och något tjatig.

 – Nej, konstaterar hon

Lika kort berättar Claudia Paz y Paz att hon har fjorton livvakter dygnet runt. Men hon har också fått kritik, bland annat för att släktingar till henne som var med i URNG-gerillan under den interna väpnade konflikten skulle ha begått allvarliga brott.

 – Jag tror båda sidor begick brott och jag tycker inte att någon ska undå åtal om så behövs. Domaren får sedan avgöra.

En sekreterare sticker in ett papper, för en påskrift av chefen, under tiden som riksåklagaren säger att motgångar givetvis finns. Flera guatemalaner vill se henne avsatt. Hon nämner en kampanj förra året ledd av en person som hade inflytande genom infiltratörer på höga positioner. Det finns krafter i samhället som inte vill att Guatemala gör upp med sitt förflutna, och heller inte att staten klarar av att bekämpa den nutida organiserade brottsligheten.

Vad är viktigast, att bekämpa den historiska straffriheten kopplat till inbördeskriget, eller dagens brottslighet?

 – Jag kan inte väga dem emot varandra, men resursmässigt prioriterar vi det som sker idag. Arbetet med historiska brottsfall går dock framåt, vilket är bra för offren och deras familjer, svarar hon.

Hon kopplar samman det historiska med nuet; kulturen och attityderna. Då det funnits så mycket straffrihet i landet är det viktigt att olika prioriteringar sker parallellt. Aktiv brottbekämpning måste kombineras med brottsförebyggande arbete.

 – Många guatemalaner litar inte på staten, på grund av historien. Därför agerar många utanför lagen och tar lagen i egna händer. Alla måste lära sig att så kan vi inte göra, därför måste vi agera.

Trots att Claudia Paz y Paz har fått saker att hända inom rättsektorn, ser hon ändå att förändringen tar tid. Som kvinnlig ledare tror hon dessutom att det är vanligt att vilja nå mer konsensus.

 – Vi kvinnor jobbar nog mer i lag än män. Vi lyssnar mer och vill få saker och ting förankrat hos olika parter, reflekterar hon. 

Tack vare denna egenskap har hon sett till att stärka leden med många olika aktörer. Förutom ett ökat samarbetet med polisen har hon även fått skjuts i sitt arbete tillsammans med CICIG, den internationella kommissionen mot straffrihet, och med frivilliga organisationer som bland annat stiftelsen för överlevande: Fundación Sobrevivientes, som stödjer kvinnor och barn som utsatts för våld.

 – Genom att många stöttar riksåklagarämbetet har vi kunnat stärka oss organisatoriskt, tekniskt och metodologiskt. Inte minst är vårt ökade oberoende till den exekutiva makten viktigt, menar Claudia Paz y Paz.

Hon reser sig sakta, ler mot kameran och någonstans där bakom den tålmodiga blicken glimmar önskan om att nu få bege sig hemåt och ta helg med sin familj.

FAKTA
Med sina 14,5 miljoner invånare lever cirka hälften av befolkningen I Guatemala i fattigdom, trots att landet klassas som ett lägre medelinkomstland. Av urbefolkningen, som består av olika mayafolk, uppskattas sju av tio personer leva i fattigdom.
Säkerheten är ett stort problem. De senaste åren har närmare 6 000 personer mördats varje år i Guatemala. Många av dessa mord har ett samband med narkotikabrottsligheten där kriminella ungdomsgäng medverkar.
President Pérez Molina, som tillträdde den 14 januari 2012, har lovat rekrytera 2 500 nya poliser per år under sin mandatperiod. Han vill även engagera militären för att bekämpa kriminaliteten.
Guatemalas rättsväsende har genom Riksåklagarämbetet tagit positiva steg I kampen mot straffriheten och försöker göra upp med det förflutna. Exempel på detta är domen i fallet ”Dos Erres” där en massaker skedde 1982 i kommunen La Libertad I El Petén, där 250 vuxna, kvinnor och män, samt barn brutalt mördades. Hovrättens dom i december 2011, på 6 000 års fängelse mot fyra militärer, blev den första i sitt slag. 
Sverige stödjer Riksåklagarämbetet 2012 med 2, 3 miljoner. Vid sidan av detta ger Sida stöd till CICIG, FN:s kommission mot straffrihet, som tillsammans med ämbetet har avslöjat, brutit sönder och lagfört nätverk som ägnar sig åt organiserad brottslighet, inte minst narkotikasyndikat med förgreningar till statliga funktionärer och företrädare för näringslivet. Ytterligare ett resultat är att civilsamhället och staten ökat sitt samarbete för att få fram bevis i brott som begåtts under den interna väpnade konflikten

 

 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän