Stefan Åström, Khin Maung Win, Lian Sakhong,  Bengt Ekman och  Matilda Hald utgjorde panelen på Sidas semiasnium om Burma, under Almedalsveckan 2012.

Foto: Agneta Sundgren/Sida

Burma – förändringar på riktigt?

Publicerad: 9 juli 2012 Uppdaterad: 26 juni 2014

Sextio år av konflikt och tillbakagång kan inte lösas över en natt, även om utvecklingen nu snabbt förändras i positiv riktning. De största utmaningarna för landet är bland annat ökad respekt för mänskliga rättigheter och att lösa de etniska konflikterna.

Den senaste tidens utveckling i Burma har varit oerhört snabb. Sedan Aung San Suu Kyi släppts från sin husarrest har hennes parti NLD tillåtits verka fritt och våren 2012 valdes hon in i landets parlament i samband med ett fyllnadsval.

Men kan man verkligen lita på de tidigare militärer som fortfarande innehar makten i Burma. Är de förändringar som nu sker på riktigt och vilka risker för bakslag finns det?
Även om Burma förändrats de senaste åren återstår det enormt mycket att göra. Mänskliga rättigheter respekteras inte, hundratals politiska fångar är fortfarande fängslade och en väpnad konflikt pågår i delar av landet.

Ett område där förändringarna varit särskilt snabba är inom mediesektorn. Många ledande exiljournalister har för första gången återvänt till landet och landets medielagar är under förändring.

Journalisten Khin Maung Win från radiostationen Democratic Voice of Burma (DVB) ansåg själv att utvecklingen visar på en genuin vilja till förändring bland de styrande, samtidigt som han varnade för att tro att alla problem nu var lösta:

 – De statliga medierna är fortfarande hårt kontrollerade. När Aung San Suu Kyi nyligen besökte Europa för att bland annat träffa den norska Nobelkommittén fanns det över huvud taget ingen rapportering om henne i statlig burmesisk media, något de styrande motiverar med att alla partier ska bevakas lika mycket, konstaterade Khin Maung Win.

Svenska Burmakommittén har under många år bedrivit ett aktivt solidaritetsarbete för Burma. Matilda Hald från organisationen ansåg att de internationella sanktionerna haft en stor betydelse för att tvinga militären att inleda en reformprocess.

 – Det är uppenbart att regeringen ville ha sanktionerna hävda – något som betyder att de också fungerat! Med tanke på att de krav som ställts bland annat vad gäller mänskliga rättigheter bara delvis uppfyllts så tycker jag dock att sanktionerna nu hävts lite väl fort, ansåg Matilda Hald.

Tre generationer med konflikt

En av de stora frågor som återstår är att lösa de etniska konflikterna. Burma är ett land bestående av en mängd olika etniska grupper och inbördeskriget i landet går tillbaka tre generationer – sextio år – i tiden.

Forskaren Lian Sakhong menade att en förutsättning för en verklig fred är att en maktdelning sker och att landets exilgrupper ges en reell möjlighet att delta i den politiska processen.

 – Vi hoppas på en genuin fred, demokrati och autonomi. Men om inte den etniska konflikten blir löst så kan Burma inte utvecklas, konstaterade Lian Sakhong.

Det innebär stora utmaningar, inte minst när det gäller att skapa säkerhet och att mobilisera de många stridande grupperna. Burmas armé består av upp emot 500 000 soldater och de olika etniska minoriteternas väpnade styrkor är också stora, samtidigt som Burma i framtiden kommer att behöva en mycket mindre armé än dagens.

Stefan Åström från Folke Bernadotteakademin har tidigare arbetat med demobilisering och integrering av tidigare gerillaarméer i bland annat Guatemala och han såg flera paralleller med Burma. Under sina besök i Burma har Folke Bernadotteakademin också genomfört seminarier med olika grupper från Burma där demilitarisering och integrering av gerillasoldater diskuterats.

 – Flera av dem jag träffade hade svårt att se hur de själva skulle kunna upplösa sina arméer och lämna in sina vapen. En annan viktig fråga är hur man skapar meningsfull sysselsättning för dem som ingått i gerillaarméerna. Det räcker inte med att föreslå snickeri- eller skomakarutbildningar, utan det krävs sysselsättning som också ger möjlighet till inflytande, menade Stefan Åström.

Bengt Ekman är ansvarig på Sida för det svenska biståndet till Burma. Från att stått helt stilla går utvecklingen nu väldigt snabbt. Därför är det också viktigt att biståndet samordnas mellan givarna, konstaterade han. Liksom övriga paneldeltagare var han optimistisk inför framtiden:

 – Många frågar mig om glaset är halvfullt eller halvtomt? Sanningen är att glaset varit tomt hela tiden och nu börjar fyllas. Burma ligger oerhört långt efter på de flesta samhällsområden och efter sextio år av konflikter är det inga förändringar som kommer att ske över en natt, menade Bengt Ekman.

Aung San Suu Kyi Burmas enande kraft

Burma styrs idag i enlighet med den konstitution som militären drev igenom 2008 och som garanterar militären 25 procent av platserna i parlamentet. Samtidigt har Aung San Suu Kyis parti bara sju procent av platserna i parlamentet.

Moderatorn David Isaksson liknade situationen vid den i Chile efter att militären där börjat lämna ifrån sig makten i slutet av 1980-talet och förutspådde en lång process. Khin Maung Win ville å sin sida dra paralleller med Sydafrika:

 – Aung San Suu Kyis roll liknar Nelson Mandelas. Hon kan bli en enande person för landet och därför är hon mycket mer än bara en partiledare. Folk litar på henne. Hon kan samla människor för förändring och hon har ett mycket stort stöd från det internationella samfundet, konstaterade Khin Maung Win

Samtidigt är Aung San Suu Kyi inte längre ung. Hon fyller snart 70 och många undrar hur länge till hon kan vara politiskt aktiv. Vilka risker finns det med att oppositionen är så starkt beroende av hennes person?

Lian Sakhong menade dock att oppositionen är mycket bredare än vad det verkar utifrån sett:

 – Man måste förstå att det inte bara handlar om henne. Det finns ett symboliskt, historiskt arv från hennes far som hon kommer att kunna lämna vidare. Bakom Aung San Suu Kyi finns dessutom många starka och principfasta ledare som är kapabla att styra landet.

Seminariet arrangerades av Sida, Folke Bernadotteakademin, Svenska Freds och Amnesty och ägde rum på Säkerhetspolitiskt sommartorg under Almedalsveckan i Visby.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän