Jacob Svensson (vä) vid Institutet för internationell ekonomi i Stockholm och Giancarlo Spagnolo vid universitetet i Rom diskuterar strategier mot korruption i Östeuropa.

Foto: Sida /Kerstin Becker

Svår kamp mot korruptionen i Öst

Publicerad: 30 augusti 2012 Uppdaterad: 26 juni 2014

EU-inträde och reformarbete till trots har korruptionsnivån i Östeuropa knappast förbättrats de senaste tio åren, trots stora satsningar på antikorruptionsprogram. Det finns metoder som fungerar, men det är inte givarna som ska göra arbetet utan förändringen måste ske inifrån.

Hur kan vi bekämpa den stora korruptionen i Östeuropa? Den frågan försökte professor Alina Mungiu Pippidi från tyska Hertie school of governance besvara under ett seminarium på Sida, när hon bl.a. presenterade resultaten från en *NORAD-finansierad rapport. 

– Korruption är den största orsaken till ett ojämlikt samhälle och hämmar i många fall en hållbar och demokratisk utveckling. Därför är det viktigt att bekämpa den, sa Alina Mungiu Pippidi.

Proffessor Alina Mungiu Pippidi från Hertie School of Governance GmbH i Berlin  Alina Mungiu Pippidi

Korruption kan definieras som en avvikelse från de formella krav en offentlig roll innebär, för att göra sig en egen förtjänst, eller få ökad status.

Att ställa frågan om vad som orsakar korruption är däremot inte relevant, menade hon. Korruption är normaltillståndet i världens länder; det är vanligare att gynna personer inom sin grupp, än att behandla alla lika, oavsett grupptillhörighet.  

Östeuropa ligger fortfarande långt under OECD-länderna när det gäller kontroll av korruption. Men de ligger ändå längre fram än övriga världsdelar, till skillnad från de forna sovjetstaterna som hamnar alla längst ner i statistiken. Trots EU-inträde och olika program har lite förbättring skett i Östeuropa de senaste tio åren. En intressant iakttagelse är även att korruptionen ökar något sedan ett land gått över till demokrati.

Resurser kontra restriktioner

Så hur ska man bekämpa korruptionen? Det handlar om att hitta ett sätt att rubba jämvikten, mellan de resurser som göder den, och de restriktioner som hämmar den. Dessutom behövs en lämplig huvudman som kan övervaka det, som EU.

– Att ge resurser till offentliga investeringar i ett land som Italien eller Rumänien, det kommer bara att göda korruption, sa Alina Mungiu Pippidi. Offentliga jobb är en annan typ av resurs; om jag stöder din valkampanj i till exempel Rumänien, då förväntar jag mig ett statligt jobb efteråt.

Nästa fråga blir då vem som ska rubba denna jämvikt mellan resurser och restriktioner, och menade hon att givarsamfundet har valt fel väg:

– Vi går ofta till korrupta människor och ber dem bekämpa korruption, det är därför det inte fungerar. Stöd till att etablera en antikorruptionsmyndighet i ett ickedemokratiskt land kan snarare ge negativa effekter, genom att användas mot oppositionella grupper.

Kampen mot korruption måste drivas inifrån, av dem som har något att vinna på att korruptionen försvinner. Det finns faktorer som visat sig bidra till en förändring: informationsfrihet och ett starkt civilsamhälle. Ett starkt civilsamhälle kan kontrollera korruption, och vara drivande för att en beslutad lag om informationsfrihet blir mer än bara något på pappret. Det kan övervaka hur resurser används och lyfta fram felaktigheter. Antalet internetuppkopplingar i ett land påverkar också organisationernas möjlighet att lyckas.

– Att hänga ut politiker på svarta listan, eller visa vart offentliga pengar egentligen tagit vägen har visat sig fungera mot korruption. Fast man måste göra det återkommande, under lång tid.

Men det är inte alltid ett lands civilsamhälle lyckas motverka korruption. Många organisationer saknar tydliga mål, eller förstår inte sin roll som watch dogs, utan försöker istället agera experter och ge råd till den regering som de vet är korrupt. 

– Mitt råd till givarsamfundet är att stödja aktivister på gräsrotsnivå, men att inte själva försöka göra jobbet, avslutade Alina Mungiu Pippidi.

Goran Miletic, människorättsjurist och programansvarig för Västra Balkan hos Civil Rights Defenders var en av deltagarna i den följande paneldebatten. Han gav exempel på hur länders regeringer direkt kan motverka de EU-lagar mot korruption som de säger sig vara villiga att acceptera:

– I Serbien antog man en lag om Ombudsman, men samtidigt införde man en regel att Ombudsmannens rapport måste godkännas av parlamentet. Blir den inte godkänd kan Ombudsmannens uttalande helt enkelt avfärdas. EU:s tjänstemän ser ofta inte dessa små detaljer som kan hindra implementeringen av lagen och stjälpa hela arbetet. 

Professor Jakob Svensson, vid Institutet för internationell ekonomi i Stockholm höll med Alina om att satsningar på antikorruptionsbyråer och program inte lyckats visa upp några bra resultat. Att försöka stärka ansvarsskyldigheterna i den offentliga sektorn kan inte fungera så länge de rättsliga institutionerna, som programmen stödjer sig på, är för svaga. 

Liksom Alina Mungiu Pippidi lyfte Jakob Svensson fram en metod som istället visat sig fungera: att göra korruptionen tydlig för dem som i slutändan får betala för den.

– I mitten av 90-talet fick Ugandas grundskolor bara 20 procent av de pengar som staten anslagit dem. Den centrala regeringen började då publicera anslagen i tidningarna, så att skolorna och föräldrarna kunde se hur mycket av pengarna som aldrig kom fram. Det slutade med att skolorna år 2001 fick hela 80 procent av de pengar de årligen hade rätt till.

Korruption måste kosta dyrt

Det är också viktigt att skapa mekanismer så att de som får betala för korruptionen kan övervaka och driva igenom förändringar, menade Jakob Svensson. Policier och regler är andra nödvändiga instrument. Om till exempel ett företag kan undvika att betala dyra utsläppsrätter genom att betala för en billigare muta, så är lösningen att gör det dyrare att vara korrumperad, samt skapa möjligheter för den som ger en muta att lämna klagomål.

Att agera whistleblower eller klaga över tjänstemän som kräver mutor, det kan fungera i ett land där rättsväsendet är starkt. Som i Italien, förklarade ekonomiprofessor Giancarlo Spagnolo från Universitet i Rom.

– De mest lyckade antikorruptionsrörelserna i Italien har inte drivits av civilsamhället, utan av rättsväsendet. Våra lagar som skyddar whistleblowers mot maffia och terrorism fungerar ganska bra, eftersom rättsväsendet är tillräckligt självständigt och korruptionen inom polisen liten. Men att använda sig av samma metoder i Albanien, Ryssland eller Tjeckien, det är mer tveksamt, sa Giancarlo Spagnolo.

I länder med svaga rättsregler kan istället den som informerar om korruption fängslas, eller till och med dödas. Att kunna skydda en persons identitet och uppgifter blir därför oerhört viktigt när Sida försöker motverka korruption genom system med whistleblowers.

Den paneldeltagare med starkast erfarenheter av att arbeta mot korruption på plats i Östeuropa var Lage Olofsson, riksrevisor i Kosovo, (genom ett samarbete med  finansiering från Sida).

– Den stora utmaningen när Kosovo ska byggas upp som eget land är att folk generellt är mer benägna att ordna det som är bäst för sin klan och inte för samhället. Samtidigt ska vi genomföra 100 lagar om EU-standard på ett år, i ett land stort som Skåne. Om vi ska se några verkliga förändringar behöver vi givarnas stöd, men även tid. Vi behöver något som kan hålla ihop samhället. Det skapar vi inte genom långa EU-dokument, utan kanske snarare genom 20 bud, som alla kan ta till sig, sa han.


*NORAD är Norges motsvarighet till Sida.

Läs mer om Sidas viktiga arbete för att bekämpa korruption. 

Fakta:

Seminariet “How can we fight corruption in Eastern Europoe” hölls på Sida den 21 augusti 2012. Professor Alina Mungiu Pippidi från Hertie School of Governance GmbH i Berlin presenterade resultatet av sin forskning om korruption i Östeuropa.

Övriga talare var professor, Ph.D Giancarlo Spagnolo, University of Rome ‘Tor Vergata’, Research Fellow SITE samt professor, Ph.D Jakob Svensson på Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

 

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän