Deltagare i panelen på Sidas konferens den 17 oktober, 2011

Foto: Sida

Nya vägval för svenskt bistånd

Publicerad: 21 oktober 2011 Uppdaterad: 3 juni 2014

De senaste åren har varit en turbulent tid för svenskt bistånd. Stora förändringar har skett på Sida efter att ha stått föremål för debatt och kritiskt granskning. Men den 17 oktober, på världsfattigdomsdagen, var det dags att blicka framåt. Flera framstående experter inom utvecklingsfrågor samlades på Sida för att diskutera nya vägval inom svenskt bistånd.

Målet för dagen var att inleda en spännande och lärorik diskussion om nya vägval inom svenskt bistånd. Arton framstående gäster, både internationella och nationella, samlades i olika paneler för att diskutera nya inriktningar för biståndet.

I sitt inledningstal förklarade Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka betydelsen av att träffas och utbyta kunskaper.  Det ger en möjlighet att tillvarata varandras erfarenheter, bygga vidare på dessa och se till att de kommer till nytta.

I regeringens höstbudget är det bestämt att ungefär 36 miljarder kronor ska gå till Sveriges bistånd nästa år. Detta är en ökning med 640 miljoner kronor. På detta kommenterade biståndsminister Gunilla Carlsson (m), som var en av gästerna på konferensen:

 - Jag är helt övertygad om att utveckling och utvecklingsverktyg kommer att bli allt viktigare för hur vi får Sverige att växa, men också för hur vi tar ansvar för världen. Därför är det bra att vi har ett generöst, men också ett ambitiöst, bistånd som vi försöker se till så att det bidrar till utveckling totalt och globalt.

Under intervjun med moderatorn Mia Odabas lyfte Carlsson upp en annan viktig ståndpunkt. Den syftade på biståndets hållbarhet i framtiden och hur det kan förbättras. För svenskt bistånd gäller det att mäta, förstå och förhålla sig till att utveckling tar tid och är komplext.

 - Världen ser inte ut som Sverige och vi måste ha tålamod och visa respekt, vi måste se till att göra biståndet mer oumbärligt.

Ministern belyste även värdet av att börja prata om bistånd så att folk förstår. De svenska skattebetalarna ska känna en stolthet över att man arbetar 24 minuter i veckan för svenskt bistånd. Just därför är transparens och resultatåterkoppling viktigare än någonsin.

Fokusfrågor i  Busan

Resultat, transparens och näringsliv är de tre områden Sverige kommer att prioritera under toppmötet i Busan i november, och dessa ämnen stod även i fokus för debatt under dagen.

Anna Ryott, generalsekreterare för SOS barnbyar, anser att det finns tendenser att svenskt bistånd börjar fokusera mer på kortsiktiga resultat, vilket är precis det man inte vill. Då kan en riktig hållbar utveckling hamna i skymundan.

 -  I de 133 länderna där vi är verksamma hör vi flera säga att man nu försöker hitta snabba vägar för att nå resultat när det gäller milleniemålen. De allra mest utsatta kan då inte alltid räkna med att komma med. Hur kan man då säkerställa från svensk sida att de grupper, barn och kvinnor som kanske inte har en röst, inte glöms bort i debatten?

Dr Cairo Arafat, rådgivare till brittiska Rädda barnen i Palestina, sa att när man ska utvärdera biståndets resultat i ett land så går det inte bara att titta på Sida-resultat, utan att det finns en massa andra flöden som spelar in. Man måste sätta saker och ting i perspektiv, annars blir det bara att man mäter inkomster och utgifter.

Hon tryckte även på betydelsen av realism och ärlighet inom biståndet. Ett givarland har även egna intressen med att starta ett samarbete med ett visst land och dessa intressen bör man aldrig dölja. Hon fortsatte:

 -  Ett och samma land kan ha 40 olika biståndsgivare, men dessa pratar inte med varandra. Samtidigt försöker de lära mottagarländerna att samarbeta.

Gunilla Carlsson talade även gott om den svenska transparensgarantin. Hon sa att openaid.se  har blivit ett flaggskepp internationellt, och att Sverige har skapat en central diskussion om transparens även utanför vårt eget land. Men röster ur publiken tryckte på vikten av att inte låta transparensarbetet skapa en egen industri inom biståndet. Det riktiga biståndet får inte stå tillbaka.

David Montgomery, VD för WSP International, ansåg att en negativ effekt med transparensarbetet är att många stora bolag ute i världen inte får jobba med bistånd längre, för att detta innebär för stora risker för insyn i verksamheten. Han fortsatte:

 - I Sverige är satsningen på openaid.se inte något kontroversiellt, men frågan är hur det är i andra länder?

Även den privata sektorns roll inom biståndet diskuterades flitigt. Gustaf Sundell, marknadsansvarig för Irak på Scania, sa att bistånd tillsammans med den privata sektorn kan göra mycket ihop, eftersom man arbetar mot samma mål. Sidas viktigaste uppgift i det samarbetet är att tillhandahålla plattformar där projekten kan diskuteras, eftersom det oftast är säkerhetssituationen i vissa länder som påverkar möjligheten till handelsutbyte.

Seminariet avslutades med att Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka fick sammanfatta sina huvudintryck av dagens diskussioner.

Hennes första intryck rörde Sverige och vårt bistånd och insikten av hur vår insats är en liten del av ett oerhört stort system. Frågan är hur vårt land ska verka i detta system. Sverige är en av de ledande aktörerna inom arbetet för bistånd och det ska vi fortsätta vara, fast med stolthet och ödmjukhet.

 -  Om vi har en öppen syn på utveckling kan vi med vår kunskap göra mycket mer nytta.

Hon nämnde även näringslivets roll. Biståndet och näringslivet måste börja prata med varandra och visa vägen genom kloka partnerskap. Genom ett starkare samarbete så kan fler entreprenörer verka i andra länder, med svårare utgångsläge, och genom stöd av Sida utveckla sina idéer.

Ett sista intryck av dagens diskussion som hon tog upp kretsade kring milleniemålen och vad som kommer att hända efter 2015. Hur ska man följa upp dessa mål? Står organisationen Sida inför några nya vägval för att effektivisera det svenska biståndet? Charlotte Petri Gornitzka fastslog:

 -  Det är viktigt att stanna upp lite och gå tillbaka till resultat, och formulera vad man faktiskt vill åstadkomma. Sida ska bli bättre på analys, för endast då kan vi bli bättre framöver.

Hela konferensen webbsändes och finns att se on-demand


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän