Dr. Bounthong Bouahom, generaldirektör för forskningsinstitutet NAFRI i Laos.

Foto: Ylva Sahlstrand, Sida

Avslutat samarbete med fokus på hållbar utveckling

Publicerad: 18 oktober 2011 Uppdaterad: 3 juni 2014

Att sammanfatta mer än 30 års samarbete mellan Laos och Sverige på ett par timmar. Det var en utmaning som samlade partners och åhörare till det avslutningsseminarium Sida höll den 10 oktober. När biståndet till Laos naturresurs och miljösektor nu fasas ut så är det med många goda resultat i bagaget, men även en del utmaningar när arbetet ska fortsätta på egen hand.

– En av de viktigaste principerna för Sidas långa stöd till Laos skogs- och jordbrukssektor har varit  att Laos innehaft ägandeskapet. Detta har gjort att Sida-stödet blivit mer effektivt, sa Dr. Bounthong Bouahom, generaldirektör för NAFRI, som är Laos första forskningsinstitut för tillämpad forskning inom jord- och skogsbrukssektorn, när han talade på avslutningsseminariet.

Det egna ägarskapet var något som alla de inbjudna parterna från Laos lyfte fram som en viktig förklaring till det lyckade samarbetet under stödets senare del.

Sidas stöd inleddes i slutet av 1970-talet med uppbyggande av system för avverkning och upparbetning av virke i sågverksindustrin. Från mitten av 80-talet övergick fokus gradvis till kapacitetsutveckling av individer och organisationer, i syfte att uppnå hållbar utveckling av skogsresurserna och stödja landsbygdsbefolkningens möjligheter till försörjning. Målsättningen har varit kapacitetsbyggande; såväl utbildning av människor, organisationsutveckling och utveckling av institutioner, berättade Mr. Khampay Manivong, biträdande  generaldirektör för den laotiska skogsstyrelsen.

Ett konkret resultat av samarbetet är inrättandet av just forskningsinstitutionen NAFRI. Laos är ett land med stora naturresurser, vilket under de senaste åren lockat många utländska investerare. Utveckling av gruvdrift och vattenkraft är växande verksamheter samt att utländska investerare försöker stimulera bönder att odla gummiträd på sina marker. Generaldirektören Dr. Bounthong Bouahom påpekade att NAFRI också i detta sammanhang har en viktig roll genom att påverka den politiska debatten och beslutsfattandet.

– Vi behöver få investeringar som syftar till folkets bästa, den socioekologiska dimensionen. Inte bara den ekonomiska tillväxten och affärsmännens vinstbegär.

Att stödja kapacitetsutvecklingen av NAFRI har varit ett av målen för  Sidas stöd, som pågått sedan 2002 och avslutas nästa år. Phouthone Sophatilatht som är programsamordnare för satsningen berättade att stödet bidragit till att NAFRI idag är ett erkänt forskningsinstitut.

– Vi har genom Sidas stöd fått möjlighet att arbeta med forskning för utveckling i nära samarbete med bönder och lokala myndigheter, där de har fått bestämma innehållet, det vill säga lokalt ägarskap. Vi har nu också ett välfungerande styrsystem för programmet, som vi har testat och utvärderat och det är redo att kunna användas av andra givare, sa Phouthone Sophatilatht.

Utbildning är en viktig del av kapacitetsutveckling och totalt 368 personer har nu akademiska  examen från universitet runtom i världen med hjälp Sida-stödet.

Stå på egna ben 

En av de framtida utmaningarna handlar om hur man kan bibehålla NAFRIs kapacitet utan Sidas stöd. Att hitta stöd från nya givare är en väg att gå, liksom att försöka sälja tjänster till den privata sektorn. Regeringens beslut att satsa en procent av budgeten på jord- och skogsbruksforskning innebär inget stort bidrag till NAFRI, men det är en viktig markering för att forskning i sektorn nu tas på allvar.

På seminariet presenterades även resultaten av två andra projekt inom sektorsamarbetet mellan Sida och Laos. Det ena handlar om stöd till International Union for Conservation of Nature, (IUCN) i Laos, för att bevara skog och skyddade områden med hänsyn tagen till den fattiga befolkningen i dessa områden, vilket bland annat bidragit till upprättandet av ett system för nationellt skyddade områden. Ms. Latsamay Sylavong som representerar IUCN i Laos berättade om vikten av miljöförvaltning, och om IUCN:s roll för att påverka regeringens beslutsfattande.

Det andra stora projektet har handlat om att stärka myndigheten för förvaltning av vattenresurser och miljöfrågor, WREA, och dess roll som respekterad aktör i miljöfrågor, framför allt i samband med vattenkraftbyggen och koncessionsavtal för gruvbrytning. En viktig bekräftelse på den status WREA har uppnått kom under året, när WREA omvandlades till ett nationellt naturresurs- och miljöministerium, (MoNRE). Dr Morten W. Riemer, som arbetar som teknisk rådgivare åt MoNRE förklarade hur viktigt det är att få ett verkligt mandat som miljömyndighet, för att få andra att lyssna och få gehör för sina frågor. 

– Vi tycker att detta är ett projekt som har lyft alla de delar som behövs för att bygga kapacitet. Vi ser att alla de komponenter vi satsat på har skapat resultat, såväl arbete med mandat, den tekniska sidan  samt försök till att förbättra finansieringen.

Så när mer än 30 års samarbete mellan Laos och Sverige ska sammanfattas är det många positiva resultat som kan lyftas fram. Men vad händer med det fortsatta arbetet, utan stödet från Sverige?

– NAFRI är som ett liten planta, det behöver mer omsorg för att  växa, sa Dr. Bounthong Bouahom på forskningsinstitutet NAFRI. Vi kan använda den kapacitet vi har uppnått, arbeta hårdare och leta efter annat stöd. Jag tror att vi kan överleva men kanske inte växa lika snabbt.

Khampay Manivong, biträdande generaldirektör för Skogsstyrelsen, (DoF)  svarade kort på samma fråga:

– Vi har ju vetat att samarbetet och stödet inte skulle pågå för evigt. Vi måste stå på egna ben någon gång.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän