Så har Parisdeklarationen fått genomslag

Publicerad: 1 juli 2011 Uppdaterad: 3 juni 2014

Resultaten finns, men det går långsamt och givarländerna har svårare att leva upp till intentionerna i Parisdeklarationen. Det konstateras i en stor utvärdering av femtio länders arbete för ökad biståndseffektivitet.

Det är nu sex år sedan världens länder; givare- och samarbetsländer, kom överens om elva punkter för att tillsammans skapa ett mer effektivt bistånd. Kärnfrågorna handlar om ägarskap, anpassning till partnerländernas system, bättre givarsamarbete, fokus på resultat och ömsesidigt ansvarsutkrävande.

Snart träffas man igen i ett stort möte i Busan i Sydkorea. Inför det har en stor utvärdering gjorts av hur långt man kommit med intentionerna i Parisdeklarationen. Femtio länder har deltagit i utvärderingen varav 21 samarbetsländer.

Utvärderingen kan sammanfattas i två punkter:

  • Om Parisdeklarationens principer omsätts i praktiken så leder det till bättre utvecklingsresultat
  • Men det går långsamt att omsätta principerna till praktik, särskilt på givarsidan

Hela utvärderingen samt de olika landvisa studierna finns att ta del av på OECD/DACs webbplats . När det gäller genomförandet av deklarationens principer visar utvärderingen att de aspektersom rör lokalt ägarskap, det vill säga att samarbetsländerna själva ska ta större ansvar för sin utveckling, förbättrats mest. Ömsesidigt ansvarsutkrävande och resultatstyrning släpar mest efter.

När det gäller effekterna av biståndet så konstateras att Parisdeklarationen bidragit till bättre utvecklingsresultat. Emellertid fastslås också att den målgrupp som biståndet i första hand vill nå, de allra fattigaste människorna, inte nås i tillräcklig omfattning. Anledningen är bland annat politisk med svårigheter att nå konsensus kring prioriteringar. En annan viktig faktor i fattigdomsbekämpningen – att bygga kapacitet i samarbetsländerna – visar inte heller på önskat resultat.

Inför mötet i sydkoreanska Busan i höst har Sida fått i uppdrag att driva de svenska prioriteringarna. Grundprinciperna i Parisdeklarationen ligger fast, men vissa delar lyfts som särskilt prioriterade.

  1. Transparensfrågorna är en svensk prioritet och OpenAid-initiativet en pusselbit i det. Det är inte minst viktigt för att skapa möjlighet för samarbetsländerna att se vad som beslutas och kunna följa upp att utlovade insatser levereras.
  2. Resultatfokus är fortsatt viktigt och att ta fram modeller för hur man kan bedöma och redovisa dem.
  3. Privata sektorns betydelse för ett lands utveckling med det svenska B4D-initiativet som exempel.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän