Utsikt från Östeuropa

Foto: Mats Sundgren/Sida

Demokratiarbete och lokalt ägarskap ger långsiktigt resultat

Publicerad: 24 januari 2011 Uppdaterad: 3 juni 2014

Lokalt ägarskap och demokrati är huvudfrågor för transitionsländer i Östeuropa som vill delta i grannlandssamarbetet och närma sig EU. Sida samlade nyligen fyra civilsamhällesaktörer till ett seminarium för att belysa några av utvecklingssamarbetets utmaningar och få höra om resultat.

 

– Det handlar om att stödja en process som främjar civila samhällets möjligheter att påverka lokala och nationella myndigheter. Och att myndigheterna ser fördelarna med att ta vara på civila samhällets arbete och erfarenheter, säger Margareta Husén, generalsekreterare för Kulturarv Utan Gränser.  

Kulturarv utan Gränser  bildades 1995 i samband med Jugoslaviens sönderfall. Kulturarv är en resurs och ett verktyg för fredsfrämjande och för försonings- demokrati- och MR- arbete. Seminarier, utbildningar och nätverksbyggande är några verktyg för Kulturarv utan Gränser.

Margareta Husén vill bland annat framhålla regionala nätverk på Balkan. Reformering och demokratisering av institutioner och organisationer sker när man jobbar konkret tillsammans. Ett exempel är kvinnliga museichefer som visat på en spännande utveckling och större demokratiskt ledarskap.

Ett lyckat exempel från Kosovo  är arbetet i den serbiska enklaven Velika Hoca, inbäddad i kosovoalbansk omgivning. År 2005 var läget närmast fientligt. Kulturarv Utan Gränser har samarbetat med invånarna i Velika Hoca med bland annat restaurering av en samlingslokal och ett internetställe för ungdomar. Några familjer har fått stöd att öppna sina hem för turister genom Bed och Breakfast. Nu, 2010, tar Velica Hoca emot olika sorters besökare och har öppnat sig mot de kosovoalbanska byarna omkring. Mellan 60 och 70% av befolkningen i Velika Hoca röstade i de kosovariska valen. En enorm attitydförändring – och mätbar sådan – har ägt rum där!

Olof Palmes Internationella Center arbetar med folklig organisering, facklig bildningsverksamhet samt med partiinriktat demokratistöd. Palmecentret ser sina 26 medlemsorganisationer som en avgörande resurs i arbetet

- Det handlar också om att matcha svensk organisation och lokal organisation för att få bra resultat och ge handlingsutrymme åt den lokala partnern, säger Johan Moström, enhetschef för Östsamarbetet på Palmecentret.

Johan Moström pekar på samarbetet mellan svenska Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande, RFSL och en turkisk HBT-organisation som heter KAOS GL. KAOS GL verkar framförallt i Diyarbakir i sydöstra Turkiet  där situationen för HBT-personer är mycket svår. Organisationen arbetar med informationsspridning och utgivning av en tidning om HBT-personers situation och rättigheter. Samarbetet har varit framgångsrikt och KAOS GL har stärkts påtagligt som organisation. Man har också förbättrat möjligheterna för HBT-personer att ta utrymme i samhället genom arbetet med utåtriktade aktiviteter.

 - En viktig framgångsfaktor i samarbetet har varit matchningen mellan den svenska och den turkiska organisationen. RFSLs relevans som partner är mycket hög och deras kompetens är en viktig faktor i KAOS GLs arbete med att stärka sin egen organisation. Genom en strategisk matchning av organisationer ökar förutsättningarna för den lokala organisationen att utgå ifrån sin egen agenda och sina egna prioriteringar, säger Johan Moström.

Civil Rights Defenders  (f.d. Svenska Helsingforskommittén) är en internationell expertorganisation som försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker utsatta människorättsförsvarare.
Sida-stödet har bland annat lett till att Ryssland fällts 95 gånger i Europadomstolen för grova människorättskränkningar (utomrättsliga avrättningar, tortyr, försvinnanden, etc) i Norra Kaukasus (främst Tjetjenien). Under 2009 utbetalades drygt 40 miljoner kronor i skadestånd till offer och anhöriga. Civil Rights Defenders har bidragit till att diskrimineringslagstiftning nu finns i Serbien, Makedonien, Bosnien, Albanien och Montenegro. Vidare har tusentals romer har fått hjälp med identitetshandlingar för att underlätta möjligheten till utbildning och hälso- och sjukvård och rösträtt.
- Detta hade inte uppnåtts utan ett starkt ägandeskap hos våra samarbetsorganisationer, säger Robert Hårdh, chef för Civil Rights Defenders.

Robert Hårdh vill framhålla tre faktorer som nödvändiga i främjandet av ett lokalt ägandeskap:

  • Den första är att våra lokala samarbetspartner är experterna på situationen i sitt eget land och som känner till bristerna.
  • För det andra handlar det enligt Robert Hårdh om stöd till lokala organisationer som själva bestämmer hur de ska arbeta och vilka prioriteringar som ska göras.
  • En tredje förutsättning för bra resultat är det nära samarbetet med jämförbara organisationer. Adekvat stöd kan främst tillhandahållas av organisationer som de kan identifiera sig med - till exempel från en människorättsorganisation till en annan.

 
- Kunskap om den lokala kontexten är en förutsättning för gott resultat, säger Robert Hårdh.

Organisationen Kvinna till Kvinna  har funnits i 15 år och har drygt 100 partnerorganisationer. Kvinna till Kvinna finns bland annat på Västra Balkan och i Södra Kaukasien och stärker kvinnor i krig och konflikter, stödjer kvinnors organisering och egna initiativ. Stöd ges i form av kapacitetsuppbyggnad till lokala kvinnoorganisationer.

- På policynivå möjliggör EU-närmandeprocessen snabbare framsteg vad gäller lagstiftning och utveckling av institutioner. EU och gräsrötterna trycker på från var sitt håll för förändring. Om nya lagar och policies ska förverkligas krävs engagemang och kapacitet på alla nivåer i samhället – demokratistöd behövs ju just för att regeringarna inte ensamma representerar hela landet i tillräckligt hög grad, säger Pernilla Johansson.

De fyra civilsamhällesorganisationerna betonar att de lokala aktörerna bäst kan bedöma behov och möjligheter och pekar också på vikten av långsiktigt stöd. - Det möjliggör för organisationer att utvecklas enligt sina egna prioriteringar och analyser, egna organisationsformer och egna kontaktnät och målgrupper. Det är grunden för att civila samhället ska bidra till demokratisering och ökad jämlikhet.

 - Alla aktörer, från EU och Sida till Kvinna till Kvinna och våra lokala partners bör uppmärksamma både policy- och gräsrotsnivå, fortsätter Pernilla Johansson. Kvinna till Kvinnas partners arbetar både med fredsarbete på gräsrotsnivå med folklig diplomati, arbete mot fiendebilder och stereotyper och genom att påverka och försöka få en röst i officiella förhandlingar och återuppbyggnadsinitiativ.

Ett konkret exempel från Kosovo handlar om mäns våld mot kvinnor. Organisationen Liria har i många år arbetet med att bryta tabut kring mäns våld mot kvinnor och ge stöd till utsatta kvinnor. Liria har oförtröttligt tagit upp problemet med våld mot kvinnor med lokala politiker.

Lokalpolitikernas attityder har långsamt förändrats. Från förnekande: ”mäns våld mot kvinnor – det finns inte här” till ”det finns men det är inget problem, utan kvinnors eget fel” därefter ”det är ett problem, men inte vårt som politiker” till erkännande att ”det är vårt problem, och ni gör samhället bättre med ert viktiga arbete”.

Det sista uttalandet ökar chansen för lokala organisationer att bli inbjudna och delta i policysammanhang. Flera lagförändringar har skett, tack vare kvinnoorganisationers arbete och att EU-närmandet innebär tryck på regeringen att närma sig europeisk lagstiftning.

Ett annat exempel från Georgien  visar på behovet av jämställdhetsarbete. Svenska Lantmäteriet  arbetar där med att bygga upp och stärka den georgiska motsvarigheten som myndighet. I detta arbete ingår att modernisera land- och egendomsregister och upprätta aktuella register för ägande. Projektledarna på Lantmäteriet märkte att kvinnor kom in och registrerade sina män men inte sig själva på land och egendomar och insåg att de fanns ett stort glapp mellan den lagstadgade rätten till lika ägande och hur det såg ut i verkligheten.

Kvinna till Kvinna förde samman Lantmäteriet med lokala kvinnoorganisationer som informerar och utbildar kvinnor om deras rättigheter. Med kunskap om de lokala förhållandena kan Lantmäteriet bli mer konkreta i sitt arbete att stödja den georgiska myndigheten att arbeta efter gällande lag och inte efter kulturella sedvänjor. Genom Lantmäteriets och Kvinna till Kvinnas samarbete kan de georgiska samarbetsparterna förstå myndigheters och civila samhällets olika roller i en gemensam utvecklingsprocess.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän