Pressmeddelande

Svenskarnas biståndsvilja fortsätter vara stark

Uppdaterad: 19 januari 2017

Svenskarna tycker det är viktigt att visa solidaritet med andra och att vi ska bidra till utveckling i de fattigaste länderna. Två av tre tycker att nivån på biståndet är lagom eller bör öka, och många skänker också pengar ur egen ficka. Det visar biståndsmyndigheten Sidas årliga Sifo-undersökning om attityder till bistånd och utveckling.

- Sverige och Sida har ett viktigt uppdrag med att bidra till minskad fattigdom i världen, och vi ser här i undersökningen att många ställer sig bakom det uppdraget, säger Sidas vikarierande generaldirektör Lennart Båge.

Drygt åtta av tio svenskar tycker det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i de fattigaste länderna. Siffran för dem som inte tycker att svenskt stöd till utveckling i fattiga länder är viktigt är 13 procent, medan 5 procent svarar "vet ej". Kön och ålder påverkar attityderna och svaren visar att bland de som är 18-20 år, anser hela 86 procent att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling.

När det gäller storleken på det svenska biståndet tycker mer än två av tre som svarat, 68 procent, att "det är lagom" eller "bör öka" medan 24 procent är negativa och vill se ett minskat eller slopat bistånd. Det är markanta skillnader mellan hur män och kvinnor svarar. 30 procent av männen är negativa jämfört med 18 procent av kvinnorna. Utbildning spelar också en tydlig roll: Andelen positiva är 74 procent bland högskoleutbildade, jämfört med 60 procent bland dem med endast grundskolestudier. Däremot spelar åldern ingen tydlig roll.

- Det är glädjande att det finns en sådan stark biståndsvilja, säger Lennart Båge.

Svenskarna har en stark känsla för att visa solidaritet med andra, visar undersökningen. Nio av tio som svarade, 91 procent, instämmer i påståendet att "Alla människor har lika värde, av solidaritet bör man därför stödja dem som lever under omänskliga förhållanden". Endast 5 procent tar avstånd från påståendet och 4 procent svarar att de inte vet.

Undersökningen visar också att svenskarna fått en mer positiv och realistisk världsbild; 53 procent svarade rätt på påståendet om att "barnadödligheten minskat kraftigt i de fattiga länderna de senaste tio åren". Kunskapen har ökat från tidigare år; vid undersökningen som gjordes 2015 svarade 45,8 procent rätt och under 2014 var siffran 37,6 procent.

Det verkar dock som om förtroendet för det svenska biståndet har minskat något. De svarande får sätta betyg från ett till fem på hur effektiva de tror att de olika kanalerna för svenskt bistånd; Sida, FN, EU och svenska frivilligorganisationer, är. Jämfört med tidigare år märks en minskning av förtroendet för alla kanaler utom frivilligorganisationerna.

I årets mätning har det lagts till två nya frågor som rör de Globala målen som FN:s medlemsländer beslutat om och som länderna ska arbeta med från 1 januari 2016 till 2030. 41 procent svarar att de hört talas om målen och 18 procent kan också nämna ett av målen. Unga har lika hög kännedom om målen som äldre och det mål som de flesta anger är "Bekämpa klimatförändringarna ".

Sifo-undersökningen innehåller även en fråga om vad de svarande själva har gjort för att bidra till att bekämpa fattigdomen i världen. Mer än hälften, 52 procent har bidragit med pengar, nästan lika många, 48 procent, har skänkt kläder eller andra saker och 26 procent uppger att de bidragit genom sin livsstil, vad de handlar och äter till exempel. Endast 20 procent uppger att de inte alls har bidragit. Här finns en märkbar skillnad mellan män och kvinnor i det att 27 procent av männen inte gjort någonting, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 12 procent. Bland kvinnorna är det klart vanligare att exempelvis skänka pengar och saker och att ändra livsstil, tänka på vad man handlar.

När det gäller att skänka pengar finns en signifikant skillnad mellan inkomstgrupper. Ju högre hushållsinkomst desto vanligare att man ger bidrag till frivilligorganisationer. Samma sak gäller ålder, ju äldre desto vanligare att man skänker pengar.

Undersökningen har gjorts av Sifo i form av en webbpanel, där 1 500 personer har svarat på enkäten. Tidigare år har undersökningen gjorts av SCB i form av en postenkät. Jämförelser med tidigare år är därför något osäkra.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän