Röda korset delar ut förnödenheter till befolkningen i Port-au-Prince, Haiti, efter jordbävningen i januari 2010.

Röda korset delar ut förnödenheter till befolkningen i Port-au-Prince, Haiti, efter jordbävningen i januari 2010.

Foto: Talia Frenkel/American Red Cross

pressmeddelande

Fem år efter Haiti – svenskt bistånd fokuserar mer på förebyggande insatser

Publicerad: 12 januari 2015 Uppdaterad: 12 januari 2015

Idag har det gått fem år sedan den stora jordbävningen i Haiti. Tillsammans med tsunamin i Sydostasien är det en av de händelser som lett till en stor svensk respons, men också ett lärande om hur man ska genomföra bra humanitära insatser – och hur man kan förebygga verkningarna av naturkatastrofer i framtiden.

Efter jordbävningen den 12 januari 2010, följt av kolerautbrottet i november, uppgick det svenska stödet stöd till Haiti till 249 miljoner kronor under det första året. Det handlade om tillfälliga boenden, hälso- och kolerainsatser, tidig återuppbyggnad, distribution av mat och vatten, tillgång till sanitet, skydd, matbistånd och livsmedelssäkerhet, utbildning och katastrofberedskap. Totalt har Sverige bidragit med över 480 miljoner kronor till Haiti sedan katastrofen.

– Vi är stolta över de viktiga resultat som det svenska stödet kunde bidra till, som till exempel tillfälliga boende för 180 000 familjer, rent dricksvatten till 1,2 miljoner människor och näringstillskott till 200 000 barn under fem år samt gravida och ammande kvinnor. Men vi tar också med oss viktiga lärdomar för framtiden, säger Peter Lundberg, chef för Sidas humanitära enhet.

De enorma konsekvenserna av tsunamin och jordbävningen visade att ju mindre rustat ett område eller land är för naturkatastrof, desto större skador och mänskligt lidande. En viktig lärdom är att det går att minska naturkatastrofers konsekvenser. Genom att satsa på att arbeta mer med förebyggande arbete kan Sverige bidra till att minska sårbarheten för kommande naturkatastrofer. Det senaste året har Sida ökat fokus inom utvecklingssamarbetet på att bygga människors motståndskraft, även kallat resiliens, i områden med hög risk för katastrofer.

– Tyvärr ser vi framför oss ett scenario där antalet klimatrelaterade katastrofer såsom översvämningar och tropiska cykloner ökar. Även jordbävningar skördar ett stort antal dödsoffer. Bara under 2013 rapporterades 334 naturkatastrofer som ledde till 22 000 döda och 97 miljoner drabbade. Över 20 miljoner människor var tvungna att fly ifrån sina hem på grund av naturkatastrofer, säger Peter Lundberg.

En studie visar att endast fyra procent av det globala biståndet har gått till katastrofriskreducering under de senaste tio åren och att en stor del av detta kommer från humanitära budgetar. Under senare år har Sida integrerat ett katastrofförebyggande perspektiv i det humanitära biståndet. Det innebär bland annat dels att Sida stödjer åtgärder för att stärka det globala systemet för katastrofriskreducering och att flera av Sidas humanitära partnerorganisationer integrerar katastrofförebyggande riskreducering, tidig återhämtningsanalys och åtgärder i sitt arbete.

Naturkatastrofer har förstört omkring en tredjedel av utvecklingsvinster under de senaste 20 åren.

– Det finns alltså en stark länk mellan naturkatastrofer och utvecklingssamarbete, och Sverige satsar alltmer på att förebygga katastrofer och bygga bort risker där det är möjligt, säger Peter Lundberg.

Även i det långsiktiga utvecklingssamarbetet ingår nu riskreducering. Införandet av resiliens-begreppet inom utvecklingssamarbetet har ökat fokus på riskreducering och motståndskraft inom utvecklingssamarbetet och skapa synergier med det humanitära arbetet. Nya resultatförslag och strategier inom utvecklingssamarbetet länder som Etiopien, Kenya, Mali, Afghanistan och Bangladesh integrerar nu resiliens.

– Detta kan bidra till starkare synergier mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete och ett mer effektivt och hållbart bistånd, säger Peter Lundberg.

För information kontakta Sidas presstjänst på 08-698 55 55 eller press@sida.se
Sida är Sveriges biståndsmyndighet och arbetar för att människor som lever i fattigdom själva ska kunna förbättra sina levnadsvillkor.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän