Debattartiklar

Tacka nej till terror med svensk teknik

Publicerad: 9 oktober 2012 Uppdaterad: 19 juni 2014

Samtidigt som användande av internet och mobiltelefoni ökar kraftigt i världen och ny teknik blivit ett redskap i händerna på demokratiaktivister, så har många repressiva regimer lärt sig att använda tekniken till sin fördel.

Publicerad på Expressen Debatt 2012-10-09.

Sida-stödda organisationen Freedom House pekar i en helt ny rapport, "Freedom on the Net 2012", ut Iran, Kuba och Kina som de tre länder där nätfriheten är sämst. Rapporten visar också att förtrycket på nätet breder ut sig och att allt fler länder begränsar friheten på nätet. Från att tidigare mest ha handlat om att attackera enskilda bloggare och blockera eller stänga ner sajter, har förtryckets metoder blivit mer sofistikerade. Filtrering, blockering, infiltration, digitalt spionage och sabotage samt inskränkande lagstiftning är metoder som används av allt fler stater i dag.

Regimer anställer i flera fall även arméer av egna nätaktivister, vars uppgift är att sprida desinformation och fylla sociala medier, internetfora, och nyhetssajter med regimvänligt innehåll.

I länder som Vitryssland, Etiopien, Malaysia och Ryssland blir det på så sätt allt svårare att skilja ut trovärdigt innehåll från propaganda, rappor¬terar Freedom House. I länder som Kina, Iran, Bahrain, Sri Lanka, Syrien och Uzbekistan har nätaktivister under det senaste året dödats eller försvunnit under mystiska omständigheter.

För att motverka denna utveckling har ICT de senaste åren kommit att spela en allt mer strategisk roll i det svenska biståndet. Två aktuella satsningar på Sida sätter extra fokus på detta. Vi öronmärker nu ungefär 80 miljoner kronor till projekt inom nätaktivism inom det särskilda initiativet för demokrati och yttrandefrihet för att stödja förändringsaktörer, individer, grupper och organisationer i det civila samhället, speciellt i repressiva miljöer. Vi gör också en separat utlysning för att hitta och stödja initiativ som kan bidra till att minska det digitala gapet mellan könen, genom att särskilt avsätta 50 miljoner kronor för insatser som ska stärka flickor och kvinnor.

När vi stöder insatser som använder ny teknik kan det handla om stöd till utbildning av aktivister i ICT-säkerhet, teknik- och taktik ¬ utveckling, digitalt påverkansarbete och främjande av online ¬ medier för att öka tillgång till information och samhällsdebatt.

Bistånd är en sak, men räcker inte. Sida hoppas att fler biståndsgivare ska våga ge stöd till och ta ställning för individer och grupper som på olika sätt försöker utmana de demokratiska och mänskliga rättigheterna. Det är svårt och riskfyllt, men helt nödvändigt. Även företag måste våga ta ställning och säga nej till regeringar som vill utnyttja tekniken på felaktigt sätt.

För både svenska och europeiska företag investerar i och säljer teknik och tjänster som används både av frihetskämpar och av repressiva regimer. Sådana företag bör utveckla principer som vägleder deras agerande. Och de måste vara transparenta.

Diktaturer anlitar även europeiska ICT-företag för att få teknik och kunskap att stärka förtryck och över ¬ vakning. Detta är en fråga som borde lyftas högre på EU-agendan.

Om Sverige ska vara en stark röst i världen för nätfrihet, vilket Sida ska medverka till, så måste politiker, företag, organisationer och myndigheter som beslutar och verkar inom ICT-om¬rådet samstämmigt ta ställning för hur vi internationellt agerar i frågor som rör exempelvis övervakningsutrustning och hur tjänster och uppgifter får användas. Vi är gärna med och bidrar i ett sådant arbete.

För det är dags att vi agerar samfällt, på bred front, inte minst som svenska aktörer, för att främja nätfriheten i världen.  

 

Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Sida.

Se artikeln i Expressen.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän