Debattartikel

Nytänkande ett måste i vattenfrågan

Publicerad: 29 augusti 2012 Uppdaterad: 19 juni 2014

Sverige driver på för att subventioner av vatten avvecklas eftersom det motverkar ett mer effektivt resursutnyttjande. Vi ser att detta slår hårdast mot de mest sårbara människorna i världen.

Publicerad på Newsmill 2012-08-29

Ett lika säkert hösttecken som skolstarten är den traditionsenliga internationella vattenveckan i Stockholm som nu pågår. Men för mig blir det allt tydligare att det inte får bli ”business as usual”. Det går inte längre att arbeta med vatten som om det bara var en fråga om vattenresurser. Vi måste, och det genast, istället se vatten som en integrerad del av energi- och matförsörjning i världen.

Användandet av jordens resurser kan inte hanteras som antingen en fråga om att täcka behovet för vår energiförsörjning, vattentillgång eller jordbruksproduktion. Allt hänger ihop. Vi måste öppna ögonen för hur vi ser på samhällsplanering. Dels vår egen här hemma, dels i länder där vi har utvecklingssamarbeten. För faktum är att våra gemensamma resurser måste användas mer effektivt om de ska räcka till en växande befolkning och ökade konsumtionsmönster. Och det inom kort.

Sahelregionen i Afrika genomlider just nu åter en svår torrperiod, ett tillstånd som tenderar att bli allt mer frekvent återkommande. De uteblivna regnen hotar miljontals människor som nu lider av matbrist. Inte bara jordbruket blir påverkat. Energiproduktionen hämmas och människors hälsa försämras. Klimatförändringar, en ökad befolkning och svagt politiskt ledarskap när det gäller utveckling av jordbruk och social välfärd samt lågintensiva konflikter i området har länge försvårat läget. Detta är bara ett exempel på hur en väv av olyckliga omständigheter måste angripas med en helhetsyn för hur en hållbar lösning kan se ut. Det gäller inte bara i Sahel, utan överallt i världen där man idag står inför en situation där vattentillgången riskerar att vara permanent hotad.

Det land som vill öka sin jordbruksavkastning och väljer att bara sätta in åtgärder för exempelvis bättre jordbrukstekniker, riskerar att på sikt inte få tillräckligt bra skördar och i värsta fall motverkar satsningen sitt syfte.

För fattiga människor är detta helt avgörande. Jag noterar med viss bestörtning att alldeles för lite görs när det gäller att konkret arbeta med ett mer integrerat synsätt för vatten-energi-mat eller kring rättvisare resursfördelning. Jag kommer att ta upp detta på vattenveckan och hoppas att få gehör för de mödosamma omställningar som är helt nödvändiga.

Att klimatförändringar vänder upp-och-ner på människors tillgång till vatten, minskar deras möjligheter till försörjning och ökar deras utsatthet bidrar till bland annat urbanisering, risk för konfliker och ökade matpriser. En mer integrerad samhällsplanering skulle minska dessa risker avsevärt.

För oss på Sida som arbetar med svenskt bistånd innebär det här nya sätt att tänka när vi arbetar med våra partner i utvecklingsländer. Det är en lång väg att gå. Vi är de första att medge att det finns stora utmaningar och begränsningar, bara av så ”enkla” anledningar som hur de flesta länder gör sin budgetplanering och hur vi delar upp det politiska ansvaret i olika sektorer.

Jag vet att biståndet spelar en mindre, men viktigt kompletterande roll, i dessa sammanhang. Sida planerar redan nu några konkreta åtgärder inom en snar framtid:

  • Sida startar inom kort en fond för innovativa vattenprojekt med fokus på vatten- och energibesparande metoder inom jordbruket i utvecklingsländer.
  • Vi startar nya utbildningar för organisationer och tjänstemän i utvecklingsländer för att höja kompetensen för integrerad samhällsplanering när det gäller vatten-energi-mat.
  • Vi kommer på olika sätt stimulera till mer forskning på området som kan fungera som stöd i processen att ställa om.
  • Vi vill bidra till förutsättningar för partnerskap för ett integrerat arbete med vatten-energi-mat.

Sverige är mycket lämpat att driva på i dessa frågor, vi har bland annat en mycket stark resurs i Stockholm Environment Institute, Sveriges Lantbruksuniversitet, Stockholm International Water Institute och Stockholm Resilience Center som är långt framme när det gäller att tänka nytt och operativt inom dessa områden. Sverige driver på för att subventioner på exempelvis vatten och energi avvecklas eftersom det ofta motverkar ett mer effektivt resursutnyttjande och vi ser att detta slår hårdast mot de mest sårbara människorna i världen. Vårt bistånd ligger i framkant och har en viktig roll att spela i hur vi kan stötta våra partnerländer.

Jag vill säga att utvecklingsriskerna, inte bara inom biståndet, idag är större än någonsin tidigare. En ökande befolkning måste i framtiden kunna äta och dricka. Vi kan inte längre bara prata isolerat om vattenfrågor eller förbereda för scenarior när det kanske blir torka vart annat eller var tredje år utan för situationer där det i vissa delar av världen råda permanent torka. Då går det inte att bara jobba på som förut.

Charlotte Petri Gornitzka, Generaldirektör, Sida


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän