debattartikel

Biståndsdebatten får inte utgå från förlegade uppfattningar

Publicerad: 15 februari 2012 Uppdaterad: 19 juni 2014

Debatten om biståndet har stundtals varit missvisande, den borde utgå från hur modernt utvecklingssamarbete faktiskt fungerar. Svenskt bistånd ligger i framkant internationellt.

Publicerad på Newsmill 15 februari 2012.

Idag debatterar riksdagen Sveriges utrikespolitik. Debatten ger en mångfacetterad bild av en omvärld i förändring med såväl möjligheter som risker. Sveriges roll i världen analyseras och debatteras. Men biståndsdebatten i Sverige kretsar i stort sett enbart kring två centrala argument. Det första handlar om huruvida biståndet verkligen bidrar positivt till länders utveckling. Det andra handlar om att svenskt bistånd – i synnerhet när det kanaliseras genom utvecklingsländernas egna budgetar – inte kommer de mest utsatta till gagn, utan istället göder korruption och maktmissbruk.

All debatt om biståndet är bra. Just denna debatt har stundom varit relevant och saklig, stundom har den varit missvisande och blandat ihop begreppen kring vad som är orsak och verkan i mänsklig utveckling.

Ändå har det varit ganska tyst från Sida i debatten om biståndets existensberättigande. Varför? Som expertmyndighet på området och ansvariga för medel motsvarande ungefär hälften av den svenska biståndsbudgeten kanske man kunde förvänta sig att vi vore de första att gå ut och ”försvara biståndet”?

Men, nej, det är faktiskt inte vår uppgift som myndighet att avgöra om vi ska ha bistånd eller inte i Sverige, det åligger riksdagen och regeringen. Jag skulle vilja sträcka mig så långt som att säga att för mig är det en självklarhet att om det svenska biståndet verkligen inte gör nytta i våra samarbetsländer så förväntar jag mig som Sidas generaldirektör ett uppdrag att fasa ut det befintliga samarbetet.

Insatser som stöd till enskilda förespråkare för demokrati och yttrandefrihet i Syrien, stora utbildningsstöd i Afghanistan som ger miljontals flickor möjlighet att gå i skolan och Africa Enterprise Challenge Fund för att få igång kommersiellt och hållbart jordbruk på landsbygden i en rad konfliktdrabbade länder i Afrika – vågar jag påstå gör skillnad för såväl individers omedelbara livsvillkor som möjligheten till långsiktiga förbättringar i samhällen och länder.

Att diskutera biståndets genomslag är rätt, lika rätt som att debattera om reformer i skolväsendet lett till bättre resultat bland elever, eller om infrastruktursatsningar bidrar till mål om trafiksäkerhet eller regional tillväxt, för att ta ett par inhemska exempel. Som regeringens myndighet är en av våra viktigaste uppgifter att kunna svara på vad som fungerar bra eller mindre bra i utvecklingssamarbetet. Så att vi kan lära från våra och andras erfarenheter och utveckla metoder som är ännu effektivare för att minska fattigdom och utsatthet.

Frågar man oss så lovar vi att även uppdatera bilden av vad svenskt bistånd anno 2012 egentligen är och vad det åstadkommer. Det handlar inte om något ovillkorligt skyfflande av miljarder, vilket det ibland framställs som. I Bangladesh har vi exempelvis nyligen infört ett system där utbetalningar av biståndet till utbildningsväsendet är direkt kopplat till uppnådda resultat och finanser i ordning. När vi arbetar genom länders egna system följer det tydliga villkor, krav på resultat och insyn i statsfinanserna.

Svenskt bistånd ger omfattande stöd till innovationer och entreprenörskap och genomsyras av vetskapen om att biståndet i sig inte är lösningen på hållbar utveckling utan ett viktigt verktyg för att stimulera andra aktörer, inte minst inhemskt näringsliv.

Vi arbetar med ett flertal metoder och kanaler för att nå fram till de som är i behov av vårt stöd. Genom ett rådgivningsprogram inom jordbruket i Zambia har 44 000 hushåll ökat sin tillgång till mat och inkomst. I Rwanda bidrog Sverige förra året till ett nydanande socialförsäkringsprogram som ger de mest utsatta hushållen i en fjärdedel av landets kommuner tillgång till riktat stöd och finansiella tjänster. Gåvobistånd kombineras med mikrokrediter och ansvar för genomförandet utkrävs genom resultatkontrakt.

Även inom vårt arbete mot korruption försöker vi ständigt sträva efter att arbeta nydanande och med innovativa metoder. Nu utökar vi kapaciteten att förebygga och utreda korruption i biståndet som helhet. Vår ambition är inget mindre än att vara ett föredöme inom området så att vi bidrar till att synliggöra korruptionen för vad den är, ett oacceptabelt hinder för utveckling.

Runt omkring oss förändras världen. Globaliseringen gör att gårdagens utvecklingsländer som Kina och Indien blir framtidens investerare i utveckling. Allt mer pengar i utvecklingssamarbetet kommer från näringsliv eller multilaterala organisationer och privata fonder. Det borde vara en självklarhet för oss i Sverige att föra ett brett samtal och förstå de möjligheter och risker som en förändrad omvärld och globalt bistånd för med sig.

För egen del har vi identifierat flera nyckelfrågor där vi ser att svenskt bistånd kan göra särskild nytta framöver och bidra till övergripande svenska prioriteringar om demokrati, miljö och jämställdhet. Det handlar om att stärka yttrandefrihet i repressiva stater och bidra till demokratisk utveckling, inte minst i spåren av en så kallad arabisk vår. Det handlar om att undvika nya stora katastrofer som den på Afrikas horn genom att tänka nytt kring förebyggande och riskhantering. Det handlar om ungdomars sysselsättning och bristfälliga kopplingar mellan utbildningssystem och näringslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Och det handlar om att Sveriges röst kring jämställdhet och kvinnors roll i utveckling ska höras ännu tydligare när vi möter regeringar och andra samarbetspartner – därför att vi vet att satsningar på kvinnor leder till resultat.

Dagens debatt om biståndet bland medborgare, makthavare och debattörer borde utgå från hur det svenska moderna utvecklingssamarbetet faktiskt fungerar och inte på förlegade uppfattningar. Det svenska biståndet, baserat på lång erfarenhet och stort mått av förnyelse, ligger i framkant i internationell jämförelse. Jag och Sida har också ett ansvar att för att bättre visa vad det ger för resultat.

Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida

 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän