– Det finns ett behov av ett enhetligt tänkande kring biosäkerhet för hela Östersjön, inte bara för husdjur utan också för vilda djur och människor, säger Leif Norrgren, professor och prefekt vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
EU-ägda storjordbruk
I detta sammanhang har Ryssland en nyckelposition. Dels är Ryssland det enda land runt Östersjön som inte är med i EU, dels har landet, som ett arv från det gamla Sovjet, med mycket stora besättningar. Det rör sig om så kallade hot spots med flera tusen mjölkkor, 50 000 svin eller en miljon höns. Ofta är de här gårdarna ägda av företag från EU-länder, så det finns på så sätt en ömsesidig vinst med en samordning mellan Ryssland och EU-länderna runt Östersjön.
Pilotstudie genomförs
Det finns skalfördelar med stora jordbruk men också stora problem med att hantera smittsamma sjukdomar. För att studera frågan ska SLU genomföra en pilotstudie i Kaliningrad och St Petersburg-regionen. Sida Östersjöenheten har tagit en aktiv roll i processen för att stödja etableringen av ett nätverk för att kunna ta detta helhetsgrepp om biosäkerheten kring Östersjön.
Studien i Ryssland är tänkt som ett första steg i ett längre samarbete, kopplat till EU-projekten Balthazar, (HELCOM), och Baltic Compass, (SLU). Sida Östersjöenheten arbetar med att skapa kopplingar mellan fristående studier, som denna om biosäkerhet, och större EU-projekt som rör Östersjön, för att på så sätt stödja nätverkandet,
Utbyta viktiga erfarenheter
Projektet i Ryssland handlar till stor del om att skapa ömsesidigt förtroende, att lära av varandras erfarenheter om smittskydd och stora besättningar i Sverige och Ryssland.
– Om vi vill göra eventuella prov från djurbesättningar på ryska laboratorier så kan vi bygga upp en långsiktig kompetens där. Att etablera ett förtroendefullt och långsiktig samarbete inom smittskydd är kanske den största utmaningen, säger professor Martin Wierup, som tillsammans med adjunkt Jakub Babol och professor Ivar Vågsholm är ansvarig för studien.
Även Sverige har en utveckling mot allt större djurbesättningar. Det blir därför viktigt att svenska lantbrukare kan dra nytta av ryska erfarenheter och att ryska kan dra nytta av svenska erfarenheter.
– Vi skall studera de stora djurbesättningarna i ett smittskyddsperspektiv och få till stånd en förtroendefull dialog. Vi ska föreslå åtgärder för att förebygga smittspridning, men också ta lärdom av ryska erfarenheter med syfte att djurhållningen skall bli säkrare på båda sidor av Östersjön, säger Jakub Babol.
Både vilda djur och människor kan smittas
Vissa av sjukdomarna som kan spridas är zoonotiska, det vill säga de kan överföras mellan djur och människor. Det är sjukdomar som salmonella, bovin tuberkulos, toxiska E. coli bakterier som VTEC – som orsakat dödsfall i både Sverige och Norge – och hepatit E, som kan framkalla missfall.
I Ryssland använder man enorma mängder med läkemedel och gigantiska vaccinationsprogram mot smittsamma sjukdomar. Samtidigt finns det ingen kontroll av antibiotika. Det finns också en problematik kring avmaskning på stora djurbesättningar, som är viktig att studera.
Flera av smittämnena kan ha utvecklat en resistens mot antibiotika och kan ge svårbehandlade sjukdomar, även för människor. Studien ska därför också se till hur livsmedelssäkerheten påverkas av djurhanteringen.
Intressant studie för EU
I de övriga länderna runt Östersjön, som ju alla är med i EU, finns ett detaljerat regelverk för hur smittskydd och livsmedelssäkerhet ska hanteras. Ett motsvarande detaljerat regelverk finns i Ryssland för smittskydd och livsmedelssäkerhet, men hur situationen i Ryssland faktisk ser ut vet man inom EU väldigt lite om.
– Ryssland är en potentiellt mycket stor exportör av kött till EU-länder, så det finns också ett egenintresse i denna studie. Men det finns också problem. Särskilt allvarligt är risken för spridning av afrikansk svinpest som är en mycket fruktad djursjukdom, eftersom den kan spridas till vildsvin och för att det inte finns något vaccin mot sjukdomen. Nu misstänker vi att denna sjukdom kan ha spritt sig från Georgien ända upp till St Petersburg. Eftersom vildsvinen nu sprider sig norrut både i Sverige och Finland, kan de utgöra en smittrisk för frigående grisar, säger Ivar Vågsholm, professor i bakteriologi och livsmedelssäkerhet på SLU och projektledare för den ryska studien.
– Vi stödjer till fullo projektet och ser fram emot att arbeta med dessa frågor, säger Mikhail Ponomarev på Institutet för jordbruksekonomi i Pusjkin utanför St Petersburg, som är samarbetspart i studiens inledningsskede.
