Giftfri miljö är ett av riksdagens miljömål som ska vara uppfyllt till år 2020. För Östergötlands del handlar det om hela 4000 områden som behöver undersökas och eventuellt åtgärdas. För att hitta nya lösningar och utbyta goda idéer har Länsstyrelsen i Östergötland tagit initiativ till ett samarbetsprojekt med andra länder i Östersjöregionen.
– Förorenade områden är ett problem i alla länder runt Östersjön, även om problemen ser olika ut och den industrihistoriska bakgrunden skiljer sig, säger Magnus Kviele som jobbar med förorenade områden på Länsstyrelsen i Östergötland.
Lettland och Estland har många militär- och industriområden som är förorenade av kolväten och tungmetaller. I Sverige finns många träimpregneringsplatser som kan vara förorenade av koppar, krom, arsenik, klorfenoler och dioxiner, och andra exempel är områden med gruvavfall och sediment som förorenats av kvicksilver. Gemensamt för länderna är svårigheterna att hindra spridningen av farliga ämnen till omkringliggande miljö. Ett annat problem är kostsamma saneringar.
– Genom samarbetet vill vi bland annat försöka hitta nya lösningar för att minska miljö- och hälsoriskerna. Det kan vara genom lokala initiativ, där t.ex. näringslivet kan vilja ta hand om övergivna byggnader som kan innehålla miljöstörande ämnen, säger Magnus Kviele.
Det finns ett stort intresse för samarbetet i alla fyra länder, betonar Magnus Kviele. Länsstyrelsen har identifierat och fått med två partners från varje land i projektet, både myndigheter och organisationer på regional och lokal nivå. Från Sverige deltar även Motala kommun, och Statens Geotekniska Institut. Projektdeltagarna har träffats fyra gånger i olika workshops och de har tillsammans enats om vilka områden man ska arbeta vidare med. Arbetet, som har finansierats av Sida Östersjöenheten, har även resulterat i en projektansökan till EU:s Central Baltic program.
– Det har varit väldigt bra att alla parter i länderna kunnat träffas efter att ha knutit de första kontakterna. Man behöver träffas fysiskt, flera gånger, för att komma vidare in på sakfrågorna och slutligen enas om vad vi ska fokusera på framöver. När vi genomför de aktiviteter vi kommit överens om kommer vi att få fram ny kunskap och material som vi kan använda i vårt fortsatta arbete med att minska miljö- och hälsoriskerna från förorenade områden.
Om projektansökan till Central Baltic-programmet beviljas kommer länderna att arbeta vidare tillsammans inom tre områden:
– Fysisk planering, alltså hur man hanterar förorenade områden är ett område som samtliga parter varit väldigt intresserade av att samarbeta kring, säger Magnus Kviele. Ett annat viktigt men svårt område är information om förorenade områden till allmänheten. Det handlar om att beskriva komplicerade frågor på ett begripligt sätt, utan att oroa människor för mycket.
