Mikrolånstagare i Tanzania gör bankbesök.
Foto: Anders Gunnartz

Mikrolånstagare i Tanzania gör bankbesök. Tanzania är ett av de länder där stöd till mikrofinansiering ingår som en del av ett bredare stöd till hela finanssektorn. Foto: Anders Gunnartz

Finansiella system

Mikrofinans - ett av många instrument

Publicerad: den 23 februari 2011

Uppdaterad: den 13 september 2012

Mikrofinans är ett av många sätt att stödja ekonomisk utveckling. Under de år som Sida arbetat med mikrofinans har vi gått från att stödja enskilda projekt till att istället bidra via samarbetslandets myndigheter eller integrerat i annan verksamhet. Sidas vision är att mikrofinanssektorn ska kunna integreras i den formella finansiella sektorn.

Inom begreppet mikrofinans ingår ett brett spektrum av finansiella tjänster såsom sparande, lån, transfereringar, försäkringar.  Mikrokrediter, det vill säga mindre lån som tas av fattiga människor för att investera i exempelvis en liten rörelse eller skolgång för barnen, är ett sätt att skapa ekonomisk utveckling och bidra till bättre levnadsvillkor. Det ger också fattiga människor tillgång till finansiella tjänster de tidigare inte haft och bidrar till marknadsutveckling i landet. När vi stödjer mikrofinansorganisationer är det nästan alltid integrerat i annan verksamhet eller så ingår det som en del av rambidragen till enskilda organisationer. Direktstöd till mikrofinansorganisationer utgör idag ingen stor andel av Sidas totala verksamhet.

De biståndsfinansierade mikrofinansprojekten har bidragit till att den privata sektorn fått upp ögonen för fattiga människor som bankkunder och i dag är dessa ekonomiska möjligheter för fattiga en realitet i det finansiella systemet i många länder. Flertalet mikrofinansinstitut erbjuder idag sina tjänster utan utvecklingssamarbetets inblandning.

2005 antog Sida nya riktlinjer för hur man ska arbeta med mikrofinans utifrån ett helhetsperspektiv. I riktlinjerna ingår bland annat att verka för att ta bort hinder som gör att marknader inte kan utvecklas på ett sunt sätt, etablera ny lagstiftning och enklare regelverk. Riktlinjerna understryker också vikten av att utveckla olika former av finansiella tjänster särskilt utformade för fattiga människor. Det handlar inte bara om att ge fattiga människor möjlighet att ta lån utan också om att kunna spara pengar och teckna försäkringar eller transferera pengar. Sida har idag bara ett fåtal riktade mikrofinansstöd men bidrar också genom projekt som svenska civila samhällsorganisationer stödjer i olika länder. Ofta är dessa stöd integrerade i program som syftar till att stödja eget företagande och landsbygdsutveckling i vidare mening.

Sidas totala stöd till finanssektorn, där mikrofinansiering är en del, har de senaste åren uppgått till 82 miljoner kronor år 2008, 216 miljoner kronor  år 2009 och 57 miljoner kronor år 2010. År 2011 uppgick stödet till 91 miljoner kronor varav knappt hälften utgjorde stöd till mikrofinansiering. 54 procent av stödet till finanssektorn går till Afrika.
 

Exempel på pågående insatser med inriktning på mikrofinansiering

  • Sida har beslutat att stödja UNCDF (FN:s kapitalinvesteringsorgan för utvecklingsländer) och deras partnerskapsramverk för inkluderande tillväxt och hållbar utveckling. Stödet ska gynna flera av deras initiative, t.ex. Mobile Money for the Poor (MM4P), Making Access to Financial Services Possible (MAP), Local Climate Adaptive Living Facility (LoCAL) och CleanStartprogrammet. Det senare erbjuder hållbara finansieringsmodeller för att göra förnyelsebar energi mer tillgängligt för låginkomsttagare.
  • Hand in Hand Afghanistan har fått ett Sidastöd på 12,5 MSEK för ett program under 2010-2012 för uthållig sysselsättning och försörjning i fyra distrikt i provinsen Balkh samt för etablerande av ett träningsinstitut i Mazar-e-Sharif. Det övergripande målet med programmet är uthållig sysselsättning och försörjning för cirka 7 500 mottagare. Programmet inkluderar också förberedelse för etablerande av ett träningsinstitut i Mazar-e-Sharif. Institutet avser erbjuda träning och utbildning inom samhällsbyggnad inklusive viss yrkesutbildning samt utbildningar inom entreprenörskap och mikrofinans.
  • WWB (Women World Banking) utgör en paraplyorganisation för 39 lokala organisationer som tillhandahåller mikrofinanstjänster till kvinnor. Genom forskning och tillämpning av ”best practices” utvecklas tjänster inom lån, sparande och försäkring i syfte att bistå sina medlemmar att lyfta sig ur fattigdom. Hittills 8 MSEK under 3 år. Nytt stöd under slutberedning med 30 MSEK under 3 år.
  •  I Demokratiska Republiken Kongo stödjer vi ett mikrofinansprogram genom UNDP/UNCDF. Sverige finansierar kringliggande verksamhet, dvs inte lånekapital. Totalt stöd 30 MSEK under 3 år med start 2010.
  • FDLG är Guatemalas främsta leverantör av kapital och tekniskt stöd till mikrofinansinstitutioner som vill arbeta med krediter till bostadsförbättringar och byggande. Totalt stöd sedan 2005 är 80,5 miljoner kronor.
  • Sida stödjer även breda finanssektorprogram i Tanzania och Kenya. Financial Sector Development i Kenya är ett brett finanssektorprogram med fokus på att öka tillgången på finansiella tjänster för fattiga människor. Sedan 2006 har de erhållit stöd om ungefär 47 miljoner kronor.
  • I Rwanda inleddes ett program med inslag av mikrofinansiering  2010. Stödet har uppgått till cirka 30 miljoner kronor per år under tre år. Dessutom utbetalades ett extra stöd på 40 miljoner kronor  i slutet av 2011.
  • CGAP  är en policyskapande givarplattform. De har sedan flera år erhållit 3 miljoner kronor  per år.  Organisationen har fått Sidastöd sedan 1999 och nuvarande stöd löper till 2013.

 

Sidansvarig:

Debatt

Den mest kända mikrofinansbanken, Grameen Bank, och dess grundare fredspristagaren professor Muhammed Yunus, har ifrågasatts. En del låntagare kan inte betala tillbaka sina lån och riskerar att fastna i en skuldfälla. Här är några länkar till fakta och debatt.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.