Världens skogar är oskattbara resurser för oss alla. På senare tid har skogens betydelse för att dämpa globala klimatförändringar uppmärksammats. Skogarna bidrar också till att reglera och rena vattenflöden, hindra jorderosion och förse oss med allehanda nyttigheter som mat och mediciner.
Skogarnas betydelse för produktion av timmer och pappersmassa är väl känd i ett land som Sverige, där en stor del av exportinkomsterna kommer från skogen. Men det finns ett stort antal människor världen över för vilka det kan vara en fråga om överlevnad att ha tillgång till en skog. Det gäller särskilt dem som lever i regioner med utbredd fattigdom.
Många av dem har levt i skogarnas närhet i generationer, utan att för den skull någonsin ha haft någon formell ägande- eller nyttjanderätt till de naturtillgångar de har brukat. I stället avgör sedvanerätten vem som har rätt att hämta virke, bedriva jakt, samla föda, leta bränsle, hämta vatten eller samla foder till boskapen.
För jordlösa kan en skogsallmänning vara den enda tillgängliga naturresursen för att hämta bränsle och kanske honung, frukt eller annan föda ifrån. För dem som har tillgång till lite åkermark kan skogen vara en extraresurs att ta till ifall skörden skulle slå fel.
Viktigt att varorna kan säljas
För att bruket av skogar och andra naturresurser ska kunna ligga till grund för en ekonomisk utveckling krävs att brukarna får avsättning för det de samlar in, tillverkar eller lagar till. Med pengarna kan de sedan köpa sådant de själva inte kan producera.
Om utvecklingen ska vara långsiktig krävs det dessutom att resurserna hanteras och förvaltas på ett sätt som är hållbart i ett längre perspektiv. Det handlar både om hur själva utvinningen går till rent praktiskt och om hur ett samhälle väljer att förvalta sina resurser.
Dessa frågor har för övrigt blivit allt mer komplexa under senare år, i takt med att skogarna tillmäts en allt större betydelse för klimatet på jorden. Det har nämligen blivit allt mer uppenbart vilken betydelse skogarna har för allt ifrån rening respektive reglering av vattenflöden till att minska halten av växthusgaser i atmosfären. För att inte tala om alla de växter och djur som är beroende av våra skogar.
Ett tecken på skogarnas betydelse för klimatet är för övrigt att världens rika länder numera betalar för att resurssvaga länder ska hejda avskogningen.
Sida bidrar till att trygga försörjningen för de mest utsatta
Sverige och Sida bidrar på ett antal olika sätt för att främja ett långsiktigt hållbart nyttjande av skog som bidrar till att trygga utsatta människors möjligheter att försörja sig på skogens resurser i ett längre perspektiv.
Det kan exempelvis handla om att bidra till att öka deras inkomster från skogens produkter. Det kan också handla om att stödja metoder för ett hållbart skogsbruk på lokal nivå. Sida kan också välja att bidra med finansiering till program som syftar till att öka kompetensen hos berörda myndigheter och institutioner i samarbetslandet.
Ett viktigt led i detta är att bidra med kunskap om skogens betydelse för fattigdomsbekämpning, exempelvis i dialog med ansvariga myndigheter och beslutsfattare. Flera av de program som Sida stöder handlar om att decentralisera förvaltningen av skogsresurserna, och på det sättet öka nyttan för lokal befolkning.
Ett allt vanligare sätt att stärka människors inflytande över lokala skogsresurser är nämligen att i lag säkerställa deras rätt att bruka dem och fatta beslut om nyttjandet. Ett lokalt, gemensamt ansvar för naturtillgångar i kombination med ett småskaligt brukande, där byborna själva beslutar om reglerna för brukandet, har i många fall visat sig vara ett framgångsrikt sätt att hållbart utnyttja skogens resurser.
Under rätt omständigheter kan det också vara en effektiv metod för att främja en lokal ekonomisk utveckling. Men det förutsätter bland annat att brukarna inte bara äger eller har nyttjanderätt till resurserna utan att de dessutom har kapacitet att sköta förädling, transporter, försäljning och ta bra betalt – eller förhandla sig till bra avtal med skogsföretag som sköter hanteringen.
Stöd till myndigheter och institutioner
Sida kan bidra med kapacitetsstöd och annat bistånd till myndigheter och institutioner som har till uppgift att på olika sätt reglera människors tillgång till skogar och andra naturresurser. Inte minst med hjälp av lagar och riktlinjer.
Dessutom stödjer Sida både internationella och nationella organisationer som kan främja ekonomisk utveckling i Sveriges samarbetsländer. Det kan handla om globalt påverkansarbete eller insatser i det aktuella området.
En nog så rejäl utmaning, eftersom det inte bara handlar om att förvalta naturresurser, utan även om att etablera lokala demokratiska forum med uppgift att besluta hur de gemensamma resurserna ska brukas.
