Växande befolkningar, ändrade kostvanor med mer animalier, ökande behov av bioenergi samt brist på satsningar inom jordbruket har lett till en generellt högre prisnivå mot tidigare och ofta mer fluktuerande priser på spannmål och större livsmedelsotrygghet i många länder med utbredd fattigdom.
Enligt uppskattningar får uppemot 1 miljard människor inte i sig tillräckligt näringsriktig kost för att kunna leva ett fullgott liv.
Under senare år har det visat sig att det mest effektiva sättet att komma till rätta med livsmedelsotryggheten på landsbygden är att utveckla det lokala jord- respektive skogsbruket. Nästan 85 procent av världens alla jordbruk är småskaliga enligt FAO och de producerar i sin tur ungefär hälften av all mat på jorden.
En viktig anledning är att lokala satsningar på lantbruk tryggar försörjningen av livsmedel där behovet är som störst. Men det finns också andra anledningar. Investeringar i lantbruk har nämligen visat sig vara en god motor för lokal ekonomisk tillväxt. Lantbruksinvesteringar har visat sig kunna öka lokalbefolkningens inkomster i långt större utsträckning än investeringar i andra sektorer. Förutom att lantbruket inbringar kapital så kan det även sysselsätta ett stort antal människor. På många håll är det den enda realistiska inkomstkällan.
En grundförutsättning för Sida är att stödja insatser som har förutsättningar att bli långsiktigt hållbara. Det är inte hållbart att bedriva lantbruk på ett sätt som förbrukar naturresurser, minskar den biologiska mångfalden, släpper ut betydande mängder växthusgaser eller på annat sätt påskyndar de pågående klimatförändringarna. (Läs mer om hållbar livsmedelproduktion.)
I många regioner världen över kan det också vara nödvändigt att klimatanpassa jordbruket för att det bättre ska kunna stå emot exempelvis torka och värme. Det kan bland annat handla om att introducera bättre anpassade utsäden eller utveckla alternativa odlingsmetoder.
Lantbruksstöd bidrar till fattigdomsbekämpning
Sverige och Sida bidrar till att främja lokala, småskaliga jordbruk på ett antal sätt. En betydande del av arbetet handlar om att bistå samarbetsländerna med kunskap och erfarenheter samt aktivt arbeta med kapacitetsutveckling.
I praktiken kan biståndsarbetet bidra till att småbrukares tillgång till naturresurser i form av mark, vatten och skog tryggas med hjälp av demokratiska och rättssäkra system. Biståndsinsatser kan också handla om att ge småbrukarna förutsättningar att få avsättning för sina varor, exempelvis med hjälp av bättre vägar och annan infrastruktur, slopade handelshinder samt ökad tillgång till kunskap och information om marknader, lagar och skatter.
Jämställdhet och kvinnornas roll för utvecklingsarbetet är ett av regeringens tre tematiska prioriteringsområden. I många länder är det kvinnorna som utgör en majoritet av bönderna och i länderna söder om Sahara står kvinnorna för 80 procent av den mat som produceras. Trots det ses jordbruket som en manlig sektor och det är männen som äger marken. Rådgivning riktas ofta mot män, liksom krediter eller tillgång till utsäde och maskiner. Stärkt stöd till kvinnors rätt att äga och nyttja jordbruksmark är därför en viktig del av Sidas fortsatta arbete för att trygga tillgången till livsmedel i fattiga regioner.
En hel del av utvecklingssamarbetet sker via partners i form av intresseorganisationer, näringsliv och statliga myndigheter. En allt större del av biståndet ges i form av så kallat programstöd, som stödjer en organisations egna definierade prioriteringar och aktiviteter, och samordning görs med andra biståndsgivare.
Bland aktuella program märks exempelvis:
Zambia
nytt MUSICA program med huvudinriktning på ”value chain” och marknadmöjligheter för jordbruksprodukter.
Kenya
Det nationella rådgivningsprogrammet NALEP (National Agriculture and Livestock Extension Programme) hjälper Kenyas fattigaste jordbrukare att öka sin produktion och inkomster. Ett exempel på resultat är att kvinnoledda hushåll som tidigare led brist på majs, efter tre år har börjat producera ett överskott av det viktiga livsmedlet. Det fortsatta stödet, genom programmet ASDSP, har ett tydligt marknadsfokus med målet att utveckla Kenyas jordbrukssektor till en innovativ, kommersiell konkurrenskraftig och modern industri.
Mali
I Mali stöder Sida GEDEFOR-programmet ska bidra till att bevara skogen genom att decentralisera dess förvaltning och ge människor en möjlighet till alternativ försörjning. På så sätt kan de förbättra sin anpassningsförmåga när klimatet förändras. Målgruppen är den fattiga befolkningen som bland annat fått hjälp att satsa på alternativa inkomstkällor istället för att hugga ner skogen för att sälja som bränsle.
Bolivia
De småskaliga bönderna i Bolivias torra regioner är väldigt sårbara för klimatförändringarna. Jordbruksprojektet PROAGRO2 ska hjälpa bönderna att bli mer produktiva genom nya jordbruksmetoder och framföra allt bättre vattenhushållning. Förutom klimatanpassningsaspekten är en viktig komponent i programmet att förbättra de lokala myndigheternas kapacitet och kunskap för att möta böndernas behov.
Moldavien
I Moldavien stödjer Sida jordbruksutveckling på landsbygden genom programmet RISP. Grundidén är att förbättra småböndernas försörjning genom att effektivisera och modernisera sitt jordbruk och husdjursskötsel. I programmet som når 350 000 hushåll, ingår rådgivning och krediter för exempelvis inköp av utrustning, bättre utsäde eller nya affärsprojekt.
Fakta
Under 2011 bidrog Sverige och Sida med 758 miljoner kronor för att utveckla lantbruket i ett antal samarbetsländer, vilket motsvarade knappt 4,7 procent av myndighetens samlade bistånd. Mellan 2008 och 2010 minskade Sidas stöd till jordbruket med 24 procent, framför allt pga att flera länder som tidigare fått jordbruksstöd fasats ut som mottagarland för svenskt bistånd. Bland mottagarländerna idag märks Kenya, Mocambique, Etiopien, Mali, Burkina Faso, Zambia, Guatemala och Moldavien.
Utöver stödet från Sida gjorde Regeringen en särskild satsning på livsmedelstrygghet på 225 miljoner kronor för 2011. Den särskilda livsmedelssatsningen, som hanteras och handläggs av UD, initierades i samband med livsmedelskrisen 2009. |