Fiske är en världsomspännande verksamhet som sysselsätter uppemot 200 miljoner människor världen över, enligt uppskattningar. Antalet människor som på något sätt är beroende av fisket för sin överlevnad är långt fler.
En betydande del av fångsterna sker utmed havskusterna. En hel del fiske bedrivs också långt ute till havs. Men även insjöfiske och så kallat vattenbruk, som exempelvis räkodlingar, svarar för en stor del av vår konsumtion av fisk och skaldjur.
För dem som väljer att sälja överskottet från sina fångster är naturligtvis fisket en viktig – inte sällan en livsviktig – inkomstkälla. Men för många människor som lever i fattigdom kan fisket också vara det enda sättet att komma över de viktiga proteiner, vitaminer och andra näringsämnen som förekommer i fisk och skaldjur och som vi alla behöver.
För omkring 1 miljard människor är fisk den primära källan för animaliskt protein, enligt uppskattningar. För en del kan det till och med vara så att fisk och skaldjur är den enda föda som finns att få.
Fiskets betydelse för ekonomisk utveckling
Ett tecken på fiskets betydelse för ekonomisk utveckling är att en majoritet av världens fiskare finns utmed kusterna i länder med utbredd fattigdom. Ett annat tecken på fiskets betydelse är att summan av dessa länders exportinkomster från fiske och annat vattenbruk överstiger de sammanlagda intäkterna från exporten av ris, kaffe, te och kakao.
Dessvärre har det visat sig att fisket inte längre är den tillförlitliga källa till försörjning som det en gång var för alla de människor som lever utmed världens kustområden. Ett av de främsta hoten är överutnyttjandet av resurser.
Det storskaliga industrifisket har helt enkelt blivit så effektivt att fångsterna är större än vad bestånden av vissa fiskarter klarar. Även det illegala fisket utgör ett betydande hot mot tillgången på fisk och skaldjur. Endast utanför Afrikas kuster fångas fisk olovligen till ett värde motsvarande 8 miljarder kronor per år.
Situationen blir knappast blir bättre av att klimatförändringar och miljöföroreningar på många håll bidrar till att rubba havens ekologiska balans. Ett exempel är den koralldöd som orsakades av att ytvattentemperaturen i tropiska områden ökade med 1 till 2 grader utöver det normala under 1998. Eller möjligheterna till förändrade cirkulationsströmmar i världshaven, som en följd av Arktis och Antarktis smältande glaciärer.
Riktlinjer för ett hållbart fiske
Som ett led i Sidas och Sveriges strävan att bidra till ekonomisk utveckling och trygga tillgången till livsmedel för människor som lever i fattigdom bidrar vi till både FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och FN:s miljöprogram (UNEP). I båda fallen handlar det om bidrag till globala respektive regionala program.
Detta stöd har bland annat resulterat i riktlinjer och insatser för att komma tillrätta med utsläpp av landbaserade föroreningar, bristande förvaltning av känsliga marina ekosystem, illegalt fiske och stöd till gemensam förvaltning av gränsöverskridande fiskebestånd i bland annat västra och östra Afrika.
Därutöver har Sida etablerat ett marint råd i Sverige, som fungerar som ett forum för diskussion och rådgivning av övergipande och strategisk karaktär. Rådet engagerar representanter från Sida, Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Väldsnaturfonden WWF och Fiskesekretariatet.
