Joseph Koi är en av många före detta barnsoldater i Sierra Leone. Genom Plans program i Moyamba har han fått möjlighet att avsluta sin skolgång.
Foto: Petter Bolme, Global Reporting

Joseph Koi är en av många före detta barnsoldater i Sierra Leone. Genom Plans program i Moyamba har han fått möjlighet att avsluta sin skolgång. Foto: Petter Bolme, Global Reporting

Mänsklig säkerhet

Bistånd hjälper stridande tillbaka till civilt liv

Publicerad: den 11 mars 2010

Uppdaterad: den 18 mars 2010

Att underlätta för soldater att återgå till det civila är en viktig insats för fred och säkerhet. Övergången kan kräva stöd i form av jobb, utbildning och försoningsinsatser. Sverige stödjer sådana program flera länder.

Den internationella termen för arbetet med att avväpna, demobilisera och återintegrera soldater i samhället är DDR, som står för disarmament, demobilization och reintegration. Sverige har genom åren deltagit i DDR-insatser i flera utsatta områden, bland dem Darfur. Somalia och Rwanda, och har därför god kunskap om de här frågorna.

- DDR-insatser är oerhört viktiga i konflikt- och postkonfliktländer för att säkerställa en hållbar fred. Om det finns mycket vapen och många soldater ökar risken för att nya konflikter bryter ut, betonar Molly Sundberg, programansvarig inom området Fred och Säkerhet på Sidas sektionskansli i Rwandas huvudstad Kigali.

- Framför allt är det viktigt är att satsa på återintegrering så att före detta stridande får en ärlig chans att skapa sig ett drägligt liv.

I Rwanda stöder Sida ett DDR-program som vänder sig till beväpnade grupper av rwandier som befinner sig i östra delen av Demokratiska Republiken Kongo och till soldater i den reguljära armén.

- En del av de stridande i DR Kongo har varit soldater i många år, andra har nyligen rekryterats. Vi möter också barn som har tvingats att bli soldater, berättar Molly Sundberg.

Första steget när det gäller de rwandiska soldaterna i DR Kongo är att avväpna dem och föra hem dem till Rwanda. Det arbetet genomförs av FN-styrkor och ingår inte i Sidas stöd. 

Sidainsatsen kommer in vid nästa steg, när de före detta soldaterna kommer till ett demobiliseringsläger där de ska vistas några veckor. Här får de bland annat lära sig hur det rwandiska samhället fungerar idag.

- De här personerna har ofta levt isolerade och inte tagit del av den demokratiska utveckling i Rwanda som skett de senaste åren. De får också hjälp med att ta kontakt med familj och andra anhöriga.

Efter utbildningen i lägret får de demobiliserade soldaterna stöd så att de kan bosätta sig i en lokal kommun och komma in i samhället igen, bland annat ekonomiskt stöd och hjälp att söka jobb eller en utbildning. Personer som anses särskilt sårbara, som kvinnliga soldater och personer med funktionshinder, får extra stöd.

Försoningsinsatser viktiga

Insatser för att åstadkomma försoning ingår också i programmet. Det kan vara att stödja en dialog med lokalbefolkningen, civilsamhället och myndigheter där den demobiliserade bosätter sig om vad som krävs för att gå vidare efter folkmordet, leva tillsammans och försonas med det som hände.

En del av dem som deltar i programmet var med om det brutala folkmordet 1994 och flydde sedan till DR Kongo. Om det finns misstanke om folkmordsrelaterade brott kopplas polis- och åklagarväsende in.

Programmet i Rwanda finansieras via en så kallad Multi Donor Trust Fund som förvaltas av Världsbanken och som flera givare bidrar till – förutom Sverige också Tyskland, Holland, samt Världsbankens utvecklingsorgan IDA ,International Development Association.
Sida bidrar med 30 miljoner kronor under perioden 2009-2012. Cirka 9500 personer beräknas gå igenom programmet.

Molly Sundberg är antropolog och den tjänst hon har nu är avsedd för unga personer med utvecklingsbakgrund som vill pröva på att arbeta för Sida i fält. 

- Jobbet här är oerhört intressant, säger hon. Och numera det är relativt lugnt och tryggt här i Rwanda, jag kan gå ute ensam även på kvällarna. Det har hänt mycket positivt här!

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.