Sida satsar omkring två miljarder kronor per år för att människor i fattiga länder ska få tillgång till hälso- och sjukvård.
– Sida ser hälsa som en mänsklig rättighet som ska genomsyra allt vårt arbete, säger Göran Paulsson, teamchef på Sidas avdelning Hälsa och Kunskap. Man brukar tala om att ekonomisk tillväxt ger bättre hälsa. Men en förbättrad hälsa bidrar också till social utveckling och ekonomisk tillväxt eftersom människor kan delta aktivt i samhället.
I världens fattigaste länder dör människor fortfarande i hög utsträckning av smittsamma sjukdomar som hiv och aids, malaria och tuberkulos. Men i takt med att människor i låginkomstländerna får det bättre drabbas befolkningen även av livsstilsrelaterade, så kallade icke-smittsamma sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
– Fattiga länder har redan hårt belastade hälsosystem, säger Göran Paulsson. De får därför en dubbel sjukdomsbörda när invånarna också drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar. Det är en utmaning som vi måste arbeta mer med i framtiden.
Samtidigt som Sida stöder utvecklingen av nationella hälsosystem i mottagarländerna är det också viktigt att arbeta förebyggande. En viktig folkhälsofråga är att öka tillgången på rent vatten och sanitet och att förbättra kunskapen om hygien. Varje dag dör 4000 barn i sjukdomar orsakade av brist på rent vatten. I hela världen finns också 2,6 miljarder människor som saknar sanitet. Andra viktiga folkhälsofrågor som Sida arbetar med är miljö, alkohol och droger.
Sverige driver känsliga frågor på global nivå
En av Sidas två profilfrågor är hiv och aids och Sverige lyfter fram ökad jämställdhet mellan könen som det mest centrala i kampen mot epidemin. Det är också viktigt att män och unga pojkar deltar i det förebyggande arbetet mot hiv och aids.
Den andra profilfrågan är sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det innebär att människor dels ska få tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och sexuella rättigheter, dels få tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård.
Sida satsar särskilt på att ge fler kvinnor tillgång till bättre mödravård. Den höga mödradödligheten i världen är ett stort problem. Varje dag dör 1 500 kvinnor i samband med graviditet och förlossning. Dålig mödrahälsovård i bred bemärkelse skördar ca 20 000 barns och kvinnors liv per dag. På det här området har det inte skett någon förbättring alls i låginkomstländerna de senaste 20 åren.
Sverige spelar en viktig roll på global nivå när det gäller att lyfta känsliga frågor som säkra aborter, mödrahälsa, preventivmedel och sexualundervisning.
– Vi är väldigt aktiva i den globala dialogen när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa men på landnivå händer det fortfarande alldeles för lite – av den enkla anledningen att det här drabbar kvinnor i de fattigaste länderna, menar Göran Paulsson.
Sociala trygghetssystem är en framtidsfråga
En annan utmaning är de sociala trygghetssystem, pension, barnbidrag och andra socialförsäkringar, som kommer att behövas i utvecklingsländerna. Ju mer hälsan förbättras desto längre lever människor och fram till år 2050 beräknas andelen äldre i alla världens länder öka markant.
Världsbanken, UNICEF och ILO driver frågan om trygghetssystem och det finns även en efterfrågan i samarbetsländerna. De flesta människor i låginkomstländer kämpar hårt för att få bättre livsvillkor. Vid naturkatastrofer och nya hälsohot, som exempelvis globala influensaepidemier, finns risken att allt de byggt upp raseras.
– Utan trygghetssystem måste de börja om från början om och om igen, säger Göran Paulsson. Det här är en framtidsfråga som vi kommer att behöva arbeta mer med.
