Intensiva diskussioner under COP17 i Durban. Längst fram till höger i bild syns Sidas klimatrådgivare Elisabeth Folkunger.
Foto: Sida

Intensiva diskussioner under COP17 i Durban. Längst fram till höger syns Sidas klimatrådgivare Elisabeth Folkunger. Foto: Sida

Vad gör Sida inom klimatområdet?

Rapport från Durbanmötets första vecka

Publicerad: den 13 december 2011

Uppdaterad: den 7 juni 2012

Sidas klimatrådgivare Elisabeth Folkunger summerar diskussionerna från första veckans förhandlingar på Klimattoppmötet COP17 i Durban.

Kyotoprotokollets framtid var en av de viktigaste frågorna på COP17, och förväntningarna var höga. Kyotoprotokollet täcker bara 27 procent av världens utsläpp, därför är det viktigt att se till att länder som USA och utvecklingsländer som inte är med, omfattas av andra bindande ramverksavtal. Ett alternativ till Kyoto är ett nytt övergripande protokoll där Kyotoprotokollets länder även skulle ingå. EU och flera utvecklingsländer insisterar sedan tidigare på ett mandat för ett legalt bindande instrument (LBI). Många G77-länder, med Indien och Saudiarabien i spetsen, motsatte sig däremot en sådan idé eftersom de inte ansåg att ett sådant instrument behövs under Konventionen. Andra G77-länder, framför allt små önationer, ville däremot ha ett mandat och ett färdigställt protokoll år 2012.

Utsläppsminskningar

Förhandlingarna om minskade utsläpp gick långsamt framåt under Durbanmötets första vecka. Parterna är fortfarande inte överens om nyckelfrågan: hur man ska kunna beräkna gapet mellan de åtaganden länderna har gjort för att minska sina utsläpp och den nivå som faktiskt krävs för att nå målet om en uppvärmning på max 2 grader. Gemensamma redovisningsregler för utvecklingsländerna har varit en annan svår fråga att komma överens om. Diskussionerna om hur man ska mäta och rapportera utsläppsminskningsåtgärder har däremot varit ganska konstruktiva, med förslag på tvåårig rapportering.

Anpassningsåtgärder

Första veckans förhandlingar har dels fokuserat på förlust och skada (Loss and Damage) som en följd av Klimatförändringarnas långsamma effekter, något som är svårt att försäkra sig emot. Det andra stora området var Klimatanpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Diskussionerna har gått väldigt långsamt, mycket beroende på oenigheter om hur Cancunöverenskommelsen ska tolkas jämfört med de nationella anpassningsplaner (NAPs). De nationella anpassningsplanerna omfattar alla utvecklingsländer men fokuserar på de fattigaste och minst utvecklade länderna. Det har gjort att parterna varit väldigt oense om hur processen för utvecklingsländerna ska se ut.

En annan kontroversiell fråga var kopplingen mellan de nationella anpassningsplanerna och den gröna klimatfonden. Klimatfonden (GCF) är en av de största finansieringsrelaterade frågorna under Durbanmötet. En del G77-länder krävde en garanterad finansiering av anpassningsplanerna och frågan om den gröna klimatfonden fortsätter diskuteras under COP17s andra och sista vecka.

Sidas broschyr om Regeringens särskilda klimatanpassning  delades ut under bilaterala möten och flertalet sidoevent, som ett exempel på konkreta klimatanpassningsåtgärder finansierade av Sverige.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.