Kyotoprotokollets framtid var en av de viktigaste frågorna på COP17, och förväntningarna var höga. Kyotoprotokollet täcker bara 27 procent av världens utsläpp, därför är det viktigt att se till att länder som USA och utvecklingsländer som inte är med, omfattas av andra bindande ramverksavtal. Ett alternativ till Kyoto är ett nytt övergripande protokoll där Kyotoprotokollets länder även skulle ingå. EU och flera utvecklingsländer insisterar sedan tidigare på ett mandat för ett legalt bindande instrument (LBI). Många G77-länder, med Indien och Saudiarabien i spetsen, motsatte sig däremot en sådan idé eftersom de inte ansåg att ett sådant instrument behövs under Konventionen. Andra G77-länder, framför allt små önationer, ville däremot ha ett mandat och ett färdigställt protokoll år 2012.
Utsläppsminskningar
Förhandlingarna om minskade utsläpp gick långsamt framåt under Durbanmötets första vecka. Parterna är fortfarande inte överens om nyckelfrågan: hur man ska kunna beräkna gapet mellan de åtaganden länderna har gjort för att minska sina utsläpp och den nivå som faktiskt krävs för att nå målet om en uppvärmning på max 2 grader. Gemensamma redovisningsregler för utvecklingsländerna har varit en annan svår fråga att komma överens om. Diskussionerna om hur man ska mäta och rapportera utsläppsminskningsåtgärder har däremot varit ganska konstruktiva, med förslag på tvåårig rapportering.
Anpassningsåtgärder
Första veckans förhandlingar har dels fokuserat på förlust och skada (Loss and Damage) som en följd av Klimatförändringarnas långsamma effekter, något som är svårt att försäkra sig emot. Det andra stora området var Klimatanpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Diskussionerna har gått väldigt långsamt, mycket beroende på oenigheter om hur Cancunöverenskommelsen ska tolkas jämfört med de nationella anpassningsplaner (NAPs). De nationella anpassningsplanerna omfattar alla utvecklingsländer men fokuserar på de fattigaste och minst utvecklade länderna. Det har gjort att parterna varit väldigt oense om hur processen för utvecklingsländerna ska se ut.
En annan kontroversiell fråga var kopplingen mellan de nationella anpassningsplanerna och den gröna klimatfonden. Klimatfonden (GCF) är en av de största finansieringsrelaterade frågorna under Durbanmötet. En del G77-länder krävde en garanterad finansiering av anpassningsplanerna och frågan om den gröna klimatfonden fortsätter diskuteras under COP17s andra och sista vecka.
Sidas broschyr om Regeringens särskilda klimatanpassning delades ut under bilaterala möten och flertalet sidoevent, som ett exempel på konkreta klimatanpassningsåtgärder finansierade av Sverige.