Klimattoppmötet har avslutats och de faktiska resultaten av två veckors förhandlingar har lett till olika reaktioner. Sveriges miljöminister Lena Ek är glad över det som beslutades och hoppas på ett bindande avtal senast 2015, samtidigt som hon ser att mycket arbete återstår. Organisationer från det civila samhället var mer besvikna och talade om COP17 som ett bevis på politikernas stora oförmåga att greppa de enorma utmaningarna som klimatförändringarna innebär.
Sida hade flera representanter på plats som deltog i förhandlingarna i Durban, framför allt angående kapacitetsbyggande samt MRV, d.v.s. mätning, rapportering och verifiering av stöd till klimatarbete. Enligt Sidas klimatrådgivare Elisabeth Folkunger innebär mötets beslut om hårdare krav på rapportering av klimatstöd till utvecklingsländer en påverkan på Sidas arbete:
- En mer detaljerad rapportering, som de så kallade tvååriga rapporterna innebär, kommer att medföra extra arbete för att spåra alla element av kapacitetsbyggande och tekniköverföring i samband med klimatförändringar, liksom att rapportera vad som är nytt för biståndsländer.
Sidas ämnesföreträdare för klimat,Tove Goldmann, tillägger att en av Sidas topp-tio-prioriteringar för 2012 är att fokusera ännu mer på klimatanpassningsåtgärder, eftersom arbetet med utsläppsminskningar går så långsamt framåt:
- Anpassning blir än viktigare för att minska risken för katastrofer i utvecklingsländer. Men vi måste samtidigt arbeta långsiktigt och hitta fler synergieffekter mellan klimatanpassningsarbete och katastrofriskreducering, säger Tove Goldmann.
Vad var då de huvudsakliga resultaten från Klimattoppmötet?
Det så kallade Durbanpaketet som presenterades efter mötet innehåller fyra nyckelkomponenter: en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet, en väg mot ett legalt bindande instrument för alla länder, ett arbetsprogram för långsiktig finansiering samt ett ramverk för den nya gröna klimatfonden.
Kyotoprotokollet
De länder som godkänt Kyotoprotokollet kom överens om att förlänga avtalet med en ny period 2012-2017. Kanada, Ryssland och Japan meddelade dessvärre att de inte kommer att skriva på en förlängning. Då andra stora länder som USA tidigare vägrat ansluta sig, innebär det att det förlängda Kyotoprotokollets medlemmar endast står för omkring 13 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.
Färdplan mot ett legalt bindande verktyg
De deltagande länderna kom överens om att etablera den nya arbetsgruppen ” Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action. Den ska ta fram en färdplan mot ett legalt bindande verktyg som ska omfatta alla parter under Klimatkonventionen. Det inkluderar USA och de utvecklingsländer som i nuläget inte har några bindande åtaganden om utsläppsminskning genom Kyotoprotokollet. Målet är att ha ett förslag färdigt till 2015 som kan börja gälla från 2020.
Långsiktig finansiering
Under COP15 mötet i Köpenhamn 2009 sattes ett mål upp att parterna tillsammans skulle avsätta 100 miljoner dollar per år fram till 2020, för att tillgodose utvecklingsländernas klimatförändringsbehov. I Durban beslutades om ett arbetsprogram under 2012, som ska driva på arbetet med långsiktig finansiering.
Den gröna klimatfonden
Arbetet med att starta upp den gröna klimatfonden kan nu sätta igång och en styrelse utses. Fonden kommer att stödja projekt, program, framtagande av policies och andra initiativ i utvecklingsländer för anpassningsåtgärder eller minskning av utsläpp.
Läs mer om klimattoppmötet i Durban på UNFCCC:s officiella hemsida
