Att ge människor möjlighet att uttrycka sin åsikt, kommunicera med varandra, delta politiskt och utkräva ansvar. Det är grundläggande för en utveckling i riktning mot demokrati och yttrandefrihet. Om fler människor därigenom får möjlighet att påverka sin situation får de en större möjlighet att ta sig ur fattigdom och förtryck. De senaste åren har antalet internetanvändare och mobiltelefoninnehavare ökat kraftigt i många utvecklingsländer och auktoritära stater, vilket skapat enorma möjligheter för kommunikation.
Men samtidigt som de sociala medierna kan vara ett redskap i händerna på demokratiaktivister, har många av regimerna de protesterar mot lärt sig att vända teknologin mot dem. Både genom att stänga ner känsliga sidor, eller för att sprida egen propaganda och gillra fällor för demonstranter.
Sidas arbete ska spegla de nya behov som uppstår i en föränderlig värld. Det handlar om att utveckla nya metoder med nya typer av aktörer. Som en del av detta ökar nu Sida stödet till demokratiaktivister som använder digital teknik och nätet som arena och kommunikationskanal.
De sociala mediernas viktiga roll i kampen för demokrati har uppmärksammats stort under upproren i Egypten, Tunisien, Libyen och Syrien. Svallvågorna har spritt sig till länder som Vitryssland och Kina, där en rad politiska manifestationer har genomförts med stöd av digital teknik och samlat stora folkmassor. Nätet har blivit en viktig kanal för att mobilisera till demonstrationer och för att rapportera händelserna i text, ljud och bild. Det senare har samtidigt fungerat som viktiga nyhetskällor för utländska medier, som ibland haft svårt att närvara och arbeta i dessa repressiva miljöer.
Men även före den så kallade arabiska våren var informations- och kommunikationsteknologi viktiga politiska faktorer. Ett exempel är Kenya, där twitter och sms användes flitigt i samband med valet 2007. Rykten spreds snabbt och eldade på våldsamma protester mot det massiva valfusket. Hundratals dödades och tiotusentals drevs på flykt. Men det fanns också positiva inslag. På bara några dagar byggdes Ushahidi (vittnesmål på Kiswahili) upp för att samla 45 000 medborgarreportrars anmälningar om våldsamheter som lades ut på en karta efter att ha bekräftats av flera källor. Sajten, tillsammans med strategiska påverkansinsatser från MR-försvarare, bidrog till att omvärlden snabbt fick upp ögonen för att Kenya stod på randen till ett inbördeskrig. Det internationella samfundet engagerade sig ovanligt snabbt och samfällt, vilket bidrog till att det akuta våldet klingade av, om än inte till en reell lösning av de underliggande konflikterna.
Arbete mot censur och filtrering
Det svenska biståndet har tidigare hjälpt olika aktörer som arbetar mot censur och filtrering av internet, eller mot övervakning och frihetsberövande av bloggare. I den nya satsningen på internet för demokratiutveckling är det därför viktigt att dra lärdomar av erfarenheter och vara lyhörd för hur biståndsinsatserna bäst kan göra nytta.
De projekt som får stöd av handlar bland annat om utbildning till MR-aktivister, demokratiaktivister och journalister om IT-säkerhet och hur man kringgår censur och filtrering. Det kan också röra utbildning i medborgarjournalistisk on-line, för att hjälpa samhällsengagerade bloggare att nå ut och uppbyggnad av nätportaler. Vi stöder också utveckling och distribution av tekniska lösningar, som exempelvis operativsystem som gör det möjligt att surfa anonymt utan att lämna digitala spår.
Genom att involvera tiotusentals människor direkt i satsningarna , är målet att via nätet nå ut till hundratusentals eller miljontals fler. Flera av insatserna för att stödja nätaktivister är en del av regeringens särskilda satsning för demokratisering och yttrandefrihet för att stärka förändringsaktörer inom det civila samhället.
