Området kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor handlar om kvinnors möjligheter att göra strategiska livsval genom lika tillgång till och kontroll över centrala ekonomiska resurser, samma möjligheter på arbetsmarknaden och delat ansvar för obetalt såväl som betalt arbete. Avgörande i detta arbete är att stärka kvinnors roll i jordbruket, att öka kvinnligt entreprenörskap och att genomföra Internationella arbetstagarorganisationens (ILO) agenda för ett anständigt arbete. Samtidigt handlar det om att uppmärksamma och omfördela kvinnors och flickors obetalda arbete så att de kan få tid till utbildning, deltagande i beslutsprocesser och produktivt arbete. En mycket viktig del i arbetet är att undanröja juridiska och kulturella hinder för kvinnors äganderätt, deras tillgång till naturresurser samt lika rätt vid skilsmässa och arv.
Lagstiftningen släpar efter
Generellt kan sägas att det är svårare för kvinnor att starta och driva företag i många länder, kvinnors arbetsmarknadsdeltagande är lägre än mäns, kvinnor tjänar generellt mindre än män och äger/deläger endast en tredjedel av företagen. Många länder har de senaste åren ändrat sitt regelverk för att underlätta företagande och jobbskapande, men har behållit lagstiftning som behandlar män och kvinnor olika vilket kan påverka deras möjligheter till arbete och företagande. Turkiet, Sudan, ockuperade Palestinska Territorierna och Mali är exempel på länder där kvinnors arbetsmarknadsdeltagande är mycket lågt i förhållande till mäns. En negativ utveckling har skett i Zimbabwe, Turkiet, Tanzania och Kirgizistan medan kvinnors arbetsmarknadsdeltagande relativt män har ökat markant de senaste tio åren i bl.a. Bangladesh, Guatemala, Etiopien, Bolivia och Burkina Faso.
