Rapportering från EDD

Finanskris, demokrati och klimat var fokus på EDD

Publicerad: den 27 oktober 2009

Uppdaterad: den 27 oktober 2009

European Development Days inledande dag ägnades åt den globala finanskrisen. Vilka är finanskrisens långsiktiga effekter på fattiga länder? Vilken utvecklingspolitik kräver den unika situationen? Följande dagar fördes sedan diskussioner kring demokratifrågorna och förstås klimatet. Sammantaget deltog närmare 7000 personer i de olika arrangemangen.

Utvecklingsländerna har drabbats av den ekonomiska nedgången på flera fronter. De utländska direktinvesteringarna minskar tillsammans med biståndet, utvandrade släktingar skickar hem mindre pengar, samtidigt som sjunkande råvarupriser får fattiga länders ekonomier att gå på tomgång.

Världsbankens första kvinnliga chef, Ngozi Okonjo-Iweala, vägde in i debatten. - Vi kan inte se det här som en global finanskris längre, vi måste se det som en global kris för människan.

Trots det dystra läget gick det ändå att ana en optimistisk tongång bland talarna. Finanskrisens omfång har tvingat fram samarbeten och kompromisser mellan många nationer. Mohammed Yunus, Nobels fredspristagare 2006 och grundare av mikrolåneinstitutet Grameen Bank, valde att se de möjligheter som växer ur en krissituation. Utnyttja människors kreativitet, var budskapet.

Demokratiutvecklingen i fokus dag två på EDD

Är demokrati en förutsättning för utveckling? Det demokratiska perspektivet är idag ett givet ledmotiv inom både Sveriges och EU:s biståndspolitik. Under EDD:s andra dag placerades demokratiutvecklingen i fattiga länder i brännpunkten. Riktat demokratibistånd ställdes mot omedelbara behov i fattiga länder i fredagens stora debatt om demokratiutvecklingen.

- Om man vill främja en demokratisk utveckling i fattiga länder så måste människor först kunna tillskansa sig informationen på rätt sätt. Ofta har vi inte den nödvändiga infrastrukturen för att kunna göra det. Utvecklingen måste börja i rätt ände, sade Ellen Johnson Sirleaf, Liberias president och Afrikas först kvinnliga statsöverhuvud.

Samtalet blev ett tillfälle att utforska de skilda verklighetsuppfattningar som kan skapa missförstånd mellan biståndsgivare och biståndstagare. Thoraya Obaid, chef för FN:s befolkningsfond, talade om riskerna med ett ensidigt demokratibistånd och om betydelsen av det civila samhället som utgångspunkt i alla demokratiska processer.

Debatten avlsutades i positiva ordalag av Ellen Johnson Sirleaf.

- Avståndet mellan regeringar och folket har trots allt minskat i Afrika. 1979 fanns det tre demokratier i Afrika, idag har vi arton. Vägen framåt måste fokusera på att ge Afrika möjligheten utöva sina egna val, att hela tiden arbeta med målsättningen att afrikaner ska äga sin egen utveckling.

Blickarna vändes mot Köpenhamn  

Med endast sex veckor kvar till FN:s klimatmöte i Köpenhamn var klimatförändringarna ett givet ämne när EDD:s avslutande möte hölls på lördagen. Statschefer från länder där konsekvenserna redan är kännbara hade samlats för att skärpa tonläget i en gemensam vädjan till världssamfundet om handlingskraft.

Möte gav en röst till de små nationer och folkgrupper som drabbas hårdast av klimatförändringarna, såsom Mikronesien. Deltagarna betonade att ett ambitiöst klimatavtal inte bara är en nödvändighet ur ett humanitärt och miljömässigt perspektiv. Det är också det mest kostnadseffektiva alternativet för framtiden.

Under EDDs öppningsceremoni citerade ordföranden för FN:s klimatpanel, Rajenda K. Pachauri,  Mahatma Gandhi för att beskriva den ensidiga jakt på tillväxt som hindrar omställningen till en grönare världsekonomi. - Hastighet är irrelevant om du färdas i fel riktning.

Klimatförändringarna har varit ett huvudtema på European Development Days.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.