Per Bjälkander, Planning officer i Sierra Leone.
Foto: privat

Per Bjälkander, Planning officer i Sierra Leone. Foto: privat

special assistant to the resident coordinator

FN rejäl arbetsgivare men beslut tar tid

Publicerad: den 22 oktober 2012

Uppdaterad: den 22 oktober 2012

Efter flera år som Special Assistant to the Resident Coordinator (SARC)jobbar nu Per Bjälkander som Planning officer på FN-missionen i Sierra Leone. Hans uppgift är att se till att alla FN-organ i landet jobbar samfällt och effektivt tillsammans.

Varför sökte du en tjänst inom FN?

– Ända sedan jag pluggade har jag inriktat mig på utvecklingsfrågor och speciellt Afrika. Tidigare har jag jobbat för relativt små organisationer men jag ville jobba med de här frågorna i ett större perspektiv. Jag är särskilt intresserad av postkonflikt- och konfliktsituationer och när en tjänst dök upp i Sierra Leone, som är ett postkonfliktland, så nappade jag på det.

Hur är FN som arbetsgivare?

– Det är en väldigt rejäl arbetsgivare. De har en säkerhetsavdelning som kollar hur man bor och en fin primärvårdsklinik för FN-anställda och deras familjer. Men du har också omständiga procedurer och rekryteringsprocesser. Mycket av organisationens tröghet har att göra med att den är stor och att det tar lång tid för medlemsstaterna att besluta om förändringar.

Vilken är din arbetsuppgift?

– Jag jobbar på den strategiska planeringsenheten. Vi assisterar landets FN-samordnare och cheferna för de olika FN-organen som träffas varje vecka och bestämmer vad FN gemensamt ska göra. Vi ser till att FN-familjen jobbar mot samma mål, är relevant och inte överlappar för mycket. Jag tar anteckningar och följer upp möten och ser till att vi gör framsteg med den pågående reformen att göra FN smartare, smalare och snabbare.

Hur har du bidragit till FN:s reformarbete?*

– Jag har till exempel varit med och skrivit en handbok för våra partners som hela FN-systemet har ställt sig bakom där vi samlat formatmallar för finansiell rapportering och arbetsplaner. Jag administrerar också en fond där alla givare lägger pengar i en stor pott. Min uppgift är att samordna med regeringen och alla FN-organ hur vi ska använda pengarna på bästa sätt. Jag tar fram bra projekt och försöker få dem godkända.

Kan du ge ett konkret exempel på hur FN-reformen* gagnar människor i Sierra Leone?

– Regeringen har ett ambitiöst program för fri sjukvård för gravida och ammande kvinnor samt barn under fem år och utan FN:s samordnande arbete tror jag inte att det hade haft alls samma genomslag. Olika FN-organ har olika komparativa fördelar: Unicef är starka på logistik och upphandling av sjukvårdsmaterial, WHO har tyngd när gäller medicinsk expertis och UNFPA är starka på mödravård och reproduktiv hälsa. Om de inte samordnar sinsemellan riskerar det bli det pannkaka av allt.

Vilket är ditt starkaste minne från tiden på FN?

– Våren 2010 gjorde jag och en sierraleonsk kollega en översyn av våra sex fältkontor för att se hur de kan fungera mer effektivt. Det gäller att ta tillfället i akt att ge sig ut i fält för det blir inte så mycket som jag skulle vilja. Vi besökte till exempel en sjukstuga och det var imponerande att se hur de kan jobba med så lite resurser, de har bara sig själva och det som sitter i huvudet att lita till.

Vill du fortsätta arbeta inom FN?

– Om allt går väl med FN-kontorets budget kan jag förlänga mitt nuvarande kontrakt. Annars kommer jag att söka en FN-tjänst i något annat land. I år kommer en ny policy för rörlighet inom FN så när man har jobbat tre år på samma ställe ska man kunna erbjudas jobb någon annanstans inom FN.

Period: Per var Special Assistant to the Resident Coordinator (SARC) augusti 2009 - februari 2012 på UNDP och sedan maj 2012 är han Planning officer på FN-missionen UNIPSIL.

* FN-reformen handlar bland annat om att alla FN-organ som finns på plats i ett land ska samarbeta mer under parollen "One UN". Genom att skapa ett gemensamt utvecklingsprogram, med en gemensam budget och ledare kan de åstadkomma mer med mindre resurser.

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.