Helen Andreasson (höger), SARC i Liberia.
Foto: privat

Helen Andreasson (höger), SARC i Liberia. Foto: privat

Special Assistant to the Resident Coordinator (SARC)

Långsiktiga utvecklingsperspektiv lockar

Publicerad: den 15 oktober 2012

Uppdaterad: den 22 oktober 2012

Helen Andreasson har precis avslutat sin tjänst som Special Assistant to the Resident Coordinator (SARC) i Liberia, ett land som nu har börjat planera långsiktigt efter många års inbördeskrig.

Varför sökte du en tjänst inom FN?

– Utvecklingsfrågor måste man jobba med på ett hållbart sätt och FN finns på plats under lång tid. De arbetar med kapacitetsutveckling på regeringsnivå och med stöd till det lokala civilsamhället för att landet själv ska kunna göra det som FN kom in för att göra. Den långsiktigheten intresserar mig.

Hur är FN som arbetsgivare?

– FN ställer inte bara krav på din yrkeskompetens utan den sociala kompetensen är också viktig. Man hamnar i olika sammanhang och med folk från olika kulturer och bakgrunder, man jobbar ofta i team och under press. Det är en utmaning att få det att fungera men man lär sig också mycket.

Vilken var din arbetsuppgift?

– Jag kom till Liberia när tanken om FN-reform* föddes och fick vara med och ta fram ett koncept för hur den skulle se ut. Jag deltog i diskussioner med regering, organisationer och givare om hur FN:s program kan genomföras snabbare och mer effektivt. Jag stödde också samordningen av de olika FN-organens och FN:s fredsbevarande styrkors gemensamma insatser.

Hur har du bidragit till FN:s reformarbete?*

– Jag arbetade bland annat med information och dialog, gentemot FN-personal och representanter för regeringen och givarländerna. Och hur tyckte de att FN behövde reformeras för att stödja Liberia i sin utveckling? Jo, det handlade om att föra tillbaka den kunskapen till beslutsfattarna på de olika FN-organen.

Kan du ge ett konkret exempel på hur FN-reformen* gagnar människor i Liberia?

– I takt med att Liberia blir säkrare kommer FN:s fredsbevarande trupper att minska sin närvaro i landet. Men det finns vissa saker som FN-trupperna har skött sen slutet av inbördeskriget, till exempel helikoptertransporter till områden där det inte finns vägar, vilket är nödvändigt för att vissa program ska kunna genomföras. Ett exempel är poliovaccinering av alla barn. FN-reformen i Liberia handlar mycket om att förbereda vad regeringen, civilsamhället och de olika FN-organen ska ta över när styrkorna trappas ner.

Vad är det mest spännande som händer i Liberia just nu?

– Det är att landet har tagit kontroll över sin situation. 2011 hade Liberia sitt andra demokratiska presidentval efter inbördeskriget och denna gång organiserades det inte av FN utan av liberianska institutioner. Liberia har gått från att fokusera på återuppbyggnad efter kriget till att planera långsiktigt och regeringen har tagit fram en vision för hur landet ska se ut 2030. Att se den övergången har varit spännande.

Vill du fortsätta att jobba inom FN?

– Jag har precis avslutat mitt uppdrag. Nu ska jag läsa mänskliga rättigheter på masternivå i Uppsala. Sen vill jag gärna jobba för FN men också bredda mig genom att jobba för organisationer inom civila samhället. Jag vill särskilt inrikta mig på skydd av kvinnors rättigheter i konfliktsituationer.

 Period: juli 2010 – juli 2012

* FN-reformen handlar bland annat om att alla FN-organ som finns på plats i ett land ska samarbeta mer, under parollen "One UN". Genom att skapa ett gemensamt utvecklingsprogram, med en gemensam budget och ledare kan de åstadkomma mer med mindre resurser.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.