Den Sidafinansierade masterutbildningen om hantering av fast egendom, d.v.s mark och byggnader, vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm fokuserar på utveckling av landområden, hanteringen av rättigheter för markanvändning och registrering av egendom.
– I många länder runtom i världen är det väldigt svårt att köpa mark, eller bevisa att man äger den. Har man ett känt ägarskap kan man satsa på att utveckla området, eller gå till banken och ta lån för att investera, vilket bidrar till ekonomisk utveckling. Därför har Sida sett det som viktigt att finansiera det här programmet, säger Sara Stenhammar, programansvarig på Sida.
Även kvinnornas rättigheter kan bättre tas tillvara när lagstiftning och markägande lyfts fram. I många länder är det oftast männen som traditionellt har äganderätten till den fasta egendomen medan kvinnors rätt är knuten till sin make, fader eller broder.
När programmet startade 1996 låg fokus på forna Sovjetstater där övergången till nya ekonomiska system krävde verktyg för att hantera fast egendom. Under åren har intagningen breddats till att inkludera fler länder i Östeuropa och de senaste fyra åren har deltagare från Tanzania, Kenya, Uganda och Etiopien tillkommit. Totalt har drygt 500 studenter, jämt fördelat mellan könen, deltagit i masterutbildningen och 72 procent av dem har tagit ut sin examen. Detta motsvarar ungefär svenska studenters resultat. En färsk utvärdering, där nära hälften av de deltagande studenterna svarat, visar på positiva resultat.
– Hela 95 procent av studenterna tycker att utbildningen i hög grad bidragit till att höja deras professionella kompetens och 78 procent anser att deras karriärsutveckling är direkt kopplad till utbildningen, säger Sara Stenhammar.
Utbildningen har påverkat hemländerna
Majoriteten av de studenter som svarat på enkäten menar att utbildningen gjort att de sedan kunnat påverka utvecklingen av sina egna universitetsinstitutioner i hemländerna, vilket bland annat lett till fler kortare kurser och doktorandutbildningar. Många av studenterna har genom sina nya kunskaper dessutom fått viktiga positioner inom utbildningsväsendet, den statliga fastighetsadministrationen eller i ökande utsträckning i andra närliggande organisationer och privat verksamhet. De har även blivit ”experter” i frågor om pågående landreformer.
Förutom att finansiera utbildning och uppehälle av studenterna i Sverige har samarbetet mellan KTH och universiteten i hemländerna väsentligt bidragit till att skapa långsiktiga resultat. Liknande masterprogram i markförvaltning har startat vid minst 15 universitet, efter samarbete med KTH och studenterna. Dessutom har programmets koncept spridits till ytterligare 50 universitet i Ryssland och fyra i Ukraina.
På ett högre plan har programmet långsiktigt byggt upp deltagarnas yrkesmässiga kompetens, vidgat deras vyer och skapat värdefulla nätverk, vilket bidragit till att utveckla systemen för markförvaltning i de 22 deltagande länderna. Det i sin tur har stött övergången från planekonomi till marknadsekonomi i forna socialistiska stater.
