Makten att styra över sitt eget liv är viktigt för att lyfta sig ur fattigdom. Kvinnorna på bilden är med i ett koopeativ i Ghana som tillverkar sheasmör till försäljning.
Foto: CC © Jonathan Ernst/World Bank

Ett gynnsamt företagsklimat och makten att styra över sitt eget liv är viktigt för att lyfta sig ur fattigdom. Kvinnorna på bilden är med i ett kooperativ i Ghana som tillverkar sheasmör till försäljning. Foto: CC © Jonathan Ernst/World Bank

nyhet

Nya utvecklingsmål som inkluderar alla

Publicerad: den 23 oktober 2012

Uppdaterad: den 23 oktober 2012

Arbetet för att minska världens fattigdom måste fortsätta, men det ska ske inom gränserna för vad planeten klarar av och med ett tydligt rättighetsperspektiv. Det var några av åsikterna som fördes fram under Sidas seminarium om vad de nya utvecklingsmålen ska innehålla för att fungera. Deltagare från civilsamhället, näringsliv och forskning fick bidra med idéer till den globala agendan efter 2015 samt hur vägen dit ska se ut.

Att halvera jordens fattigdom och hunger är ett av FN:s åtta milleniemål som ska vara uppnått till år 2015. Trots att målet verkar nås på global basis går fortfarande omkring en miljard människor hungriga. Den extrema fattigdomen är därför något vi måste fortsätta fokusera på i de nya utvecklingsmålen, menade Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Det är viktigt att satsa på det som ger resultat. Jämställdhet, ett av Sidas tre prioriterade områden är angeläget, men bekämpar det fattigdom?

– Mitt råd till biståndet är att inte börja med en massa nya saker, utan fortsätta med det arbete som fungerar och använda två bra mått för att mäta om samhället fungerar: ekonomisk tillväxt och fertilitetsmåttet. Det är helt klart värre att vara fattig än att vara flicka idag, men det finns inte lika många i Sverige som försvarar fattigdomsbekämpningen som dem som förvarar genderfrågan, sa Hans Rosling.

När tillgången till preventivmedel leder till att kvinnor i Afrika endast föder två barn, då kommer barnen kunna gå i skolan istället för att hjälpa till hemma, och då kan föräldrarna lägga tid och pengar på utveckling och demokrati, var hans slutsats.

Elisabeth Faxelid, professor i reproduktiv hälsa vid Karolinska Institutet lyfte också fram preventivmedlets roll och tryckte på rättighetsperspektivet:

– Det handlar om rätten att slippa oönskade graviditeter och rätten att slippa dö i en osäker abort. Sexualundervisning är viktigt och behövs verkligen i många länder, liksom tillgång till preventivmedel och aborter, sa Elisabeth Faxelid.

För Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen är det viktigt att barnens rättigheter till skydd och trygghet är med i de nya utvecklingsmålen. Mål som samtidigt måste vara ambitiösa och mätbara, med utgångspunkt i de fattiga människornas egna åsikter och behov. Men det är länderna själva som ska satsa på barnens rättigheter och göra dem synliga, inte givarna.

Bra företagsklimat och stärkt inflytande

Vad ska globala utvecklingsfrågor innehålla för att vara relevant för näringslivet? Den frågan fick Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, och han svarade genom att lyfta fram röster från fiskare han mött i Tanzania. Deras fångster varierar, men i övrigt är de utlämnade till godtycke hos större företag och makthavare, i form av fiskelicenser och bevis för att de äger sin mark.

– Det viktigaste för dessa människor är makten att styra över sina egna liv, det måste komma in som ett eget mål. Ett gynnsamt företagsklimat för människor är nyckeln till utveckling och det står för i stort sett hela förbättringen av de saker som de nuvarande milleniemålen mäter, sa Stefan Fölster. Han poängterade även att målen måste vara baserade på en vetenskaplig grund, inte på ideologier eller givarnas egna intressen.

Erik Lysén, internationell chef på Svenska Kyrkan ville precis som Hans Rosling ha fortsatt fokus på fattigdomsfrågorna och han efterlyste ett nytt tematiskt överskridande ramverk.

– Ägarskapet är viktigt, det måste vara utvecklingsländerna som är med och tar fram och driver agendan. Det kan inte göras utifrån, men vi kan stödja olika aktörer, sa Erik Lysén.

Han lyfte fram de tre frågor han vill se i de nya utvecklingsmålen: 1 Mödradödlighet och reproduktiv hälsa, där svenska kyrkan möter många religiösa företrädare som motverkar de frågorna. 2, Jordbruket, en fråga som inte är så viktig för oss i vårt postindustriella samhälle, men där stöd behövs för småjordbrukarna i Afrika. 3, Sociala trygghetssystem som visat sig stärka folks köpkraft och minska fattigdom.

Utveckling inom planetens gränser

Om vi ska kunna minska fattigdom och samtidigt klara av en välfärd för 9 miljarder människor, då måste vi först säkra manöverutrymmet för vad planeten klarar av, menade Johan Rockström, professor och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms Universitet.

– Vi tycks för första gången i historien ha kommit till en mättnadspunkt vad gäller utnyttjande av planetens resurser. Utvecklingsmålen behöver utgå från kvantifierade miljömål baserade på forskning: här har vi ett manöverutrymme för fattigdomsbekämpning, går vi utanför det riskerar vi att få fakturor tillbaka, sa Johan Rockström.

Paneldebatten som följde handlade delvis om företagens roll. En fråga från publiken var hur företag kan spela en viktig roll för en hållbar global utveckling, när deras ägare samtidigt prioriterar en kortsiktig avkastning?

– Det finns ett enormt engagemang bland företag och ägare är ofta långsiktiga, även om man ibland behöver sätta upp kortsiktiga mål. Och försök nämna något land som har lyfts ur fattigdom, utan att ett vinstdrivande företag varit drivkraften bakom, sa Stefan Fölster som dessutom var skeptisk till det internationella samfundets förmåga att lösa problemen kring en hållbar utveckling.

– Kan man gifta ihop vinstmaximeringsekonomin med det vi talar om idag? Svaret är nej, svarade Johan Rockström bestämt men höll samtidigt med Stefan Fölster om att många stora företag idag tänker långsiktigt och tjänar pengar på hållbara investeringar. 

 Biståndsminister Gunilla Carlsson avrundade dagen med att tacka för alla synpunkter hon fått att ta med sig in i högnivåpanelen, och i arbetet med de nya utvecklingsmålen.

– När alla ska kunna leva mer resurseffektivt tillsammans behövs nya affärsmodeller. Det är därför viktigt att vi har dessa samtal och skapar en efterfrågan på förändring, och att vi sätter de människor som vill vara med i arbetet i förgrunden.

 

UTVECKLINGSAGENDAN 2015:

Vad ska utvecklingsmålen innehålla för att fungera?
Seminariet hölls på Sida den 17 oktober och är ett av flera initiativ i den breda dialog kring den globala utvecklingsagendan efter 2015, som Sida startat tillsammans med UD.

Se hela konferensen på Bambuser, där man kan klicka sig fram till olika talare.

Arbetet med att ta fram nya utvecklingsmål fortsätter framöver, bland annat på UD:s Blogg om utvecklingspolitik, på Twitter  #post2015 och i vår Facebookgrupp. Alla är välkomna att vara med och påverka och dela med sig av sina synpunkter.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
2013
Årsredovisning 2013
Foto: Sida

Sidas årsredovisning

I Årsredovisningen 2013 beskriver vi vad vi åstadkommit under året i siffror och ord. Bakom alla siffror och exempel finns de flickor, pojkar, män och kvinnor som får del av en värld som blir bättre för allt fler.

Videoportal
Videportal
Foto: Sida

I vår videoportal hittar du intervjuer, projektberättelser och filmade seminarier. Klicka på länken!

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister i Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.