– Utan forskning sker ingen utveckling i vårt land. Det gör oss beroende av teknik utifrån, istället för att ta patent på våra egna idéer, säger Ignacio Chirico Moreno, forskare och forskningskoordinator på Bolivias Universidad Mayor de San Andrés (UMSA) i La Paz.
Bolivia hamnar i botten av statistiken över hur världens länder satsar på naturvetenskaplig och teknisk utveckling. Stödet från Sida ska bidra till att bygga upp Bolivias forskningskapacitet, och hälsa är ett prioriterat område. Ignacio Chirico Moreno ger ett exempel på ett lyckat projekt där man undersökt varför så många barn i städer drabbas av diarréer. Resultatet av forskningen ledde till vaccinationsprogram och nya statliga hälsoriktlinjer.
Att utbilda doktorander och stödja deras projekt är en viktig del av Sidas forskningsstöd. Här används den svenska så kallade sandwichmodellen, där studenterna varvar sin tid mellan Bolivia och Sverige. Forskningen har varit inriktad på samarbetslandets egna problem, och de svenska universiteten bidrar med expertis, välutrustade forskningsmiljöer, kunskap om kritiskt tänkande och hur man analyserar resultat. På så sätt ser man till att kunskapen stannar kvar i hemlandet och att de egna institutionerna byggs upp.
– Tidigare var forskningen i Bolivia helt beroende av enskilda forskare och deras internationella kontakter, säger Ignacio Chirico Moreno. Det fanns inga övergripande mål som styrde forskningens inriktning, utan den genomfördes som slumpartade isolerade projekt.
Vad har då 12 års samarbete med Sida betytt för forskningen i Bolivia?
– Sida har verkligen bidragit till att bygga upp en forskningskultur som inte existerade tidigare. Intresset för att forska har ökat kraftigt bland våra studenter och lärare, bland annat genom att Sida satte upp en forskningsfond år 2007 där studenter och lärare kunde söka medel. Under de tre första åren ökade ansökningarna från 28 till 115 stycken, säger Ignacio Chirico Moreno.
Ökat intresse genom samarbete
Forskning har inte setts som en karriärmöjlighet i Bolivia. Bristen på finansiering är ett stort problem liksom det faktum att tid för forskning inte prioriteras. I hela Bolivia finns endast runt 300 forskare som disputerat, samtliga utomlands, eftersom det ännu inte går att ta sin doktorsexamen i Bolivia. Men samarbetet med svenska universitet har ökat studenternas intresse.
– Svenska universitet har erbjudit stöd i form av handledning och labbmiljöer där studenterna kan bearbeta sitt material från Bolivia. När studenterna sett hur det fungerar i Sverige har de inspirerats att skapa egna forskarlag på hemmaplan och jobba mer tvärvetenskapligt. Att se vilken utrustning som finns inspirerar också, säger Ignacio Chirico Moreno.
Bolivia är ett land rikt på naturtillgångar, men istället för att själva förädla dem så säljs råvarorna till utländska intressenter. Inom området energiprojekt bidrog Sidas stöd till att en så kallad gaskromatograf köptes in. Den kunde separera naturgasen från den tyngre vätskan, och därmed undvika att skicka med en massa beståndsdelar gratis när gasen såldes till Argentina eller Chile. Inspirerade av svenska modeller byggde studenterna en egen utrustning för att ta tillvara på resterna från den separerade gasen. Den kan sedan användas till att ta fram nedbrytbar plast, ”made in Bolivia.”
Även om framsteg gjorts de senaste åren återstår mycket av det långsiktiga arbetet med att utveckla Bolivias forskning. Den nationella budgeten är fortfarande väldigt liten och utan utbildning blir kvalitén på forskningen låg. Men det finns exempel på att forskning börjar prioriteras på universiteten. Den statliga IDH-fonden, som baseras på skatt från landets bränsleförsäljning, tilldelar varje år fem procent av sina medel till de nationella universiteten . Sedan två år tillbaka har en liten del av pengarna till UMSA öronmärkts för att gå just till forskning.
– Universitetets ledning såg att vår enhet, som hade ansvar för Sidas medel, gjorde ett bra jobb med att hantera de pengarna. Då tyckte de att vi även skulle få ta hand om delar av skattepengarna, säger Ignacio Chirico Moreno.
Sidas forskningssamarbete med Bolivia:
Sida har sedan år 2000 ett samarbete för att bidra till att bygga upp forskningskapaciteten i Bolivia.
År 2012 uppgår stödet till 30 miljoner kronor, vilket fördelas mellan de båda universiteten Universidad Mayor de San Andrés (UMSA) i La Paz, samt Universidad Mayor de San Simón (UMSS) i Cochabamba. En liten summa (1 miljon kronor) går även till landets utbildningsministerium, för att bygga upp tillgång till elektroniska tidskrifter för forskare.
Stödet är uppdelat i två delar, en del går till utbildning av doktorander och till att bygga upp forskningsmiljöerna, bland annat genom ”Research Training Partnership Programme” där forskarlag i Bolivia samarbetar med svenska forskare i enskilda forskningsprojekt , med fokus på att utbilda framtida forskare. Ett 30-tal projekt inom naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och hälsa i Bolivia kan få stöd för kommande forskningsperiod 2013-2017.
Den andra delen av Sidas forskningssamarbete handlar om att bygga upp de aktiviteter som stödjer forskningen, dvs. administration, organisation, policyarbete, finansiella system, utveckling av karriärsystem, innovationssystem, teknologiöverföring, forskningsfonden, bibliotek, IT m.m. Här planerar UMSA bland annat ett samarbete med Stockholms universitet och SPIDER, varför Ignacio Chirico Moreno nyligen besökte Sverige för att träffa sina svenska kollegor och ta fram ett projektförslag, där även utveckling av ICT ingår.
Sidas stöd till Bolivia fokuserar främst på forskning inom områdena Hälsa, Jordbruk och hållbart användning av naturresurser, teknik och miljö. |
Exempel på forskningsresultat 2011 som Sidas stöd har bidragit till:
- Positiva effekter av medicinalplantan Evanta mot parasitinfektionen Leishmaniasis, som sprids via sandflugan. Medicintillverkning med plantan har påbörjats. Evanta plockas även direkt från skogen och används i byarna, där kunskapen om dess effekter är välkänd.
- System för biogasproduktion av biomassa, t.ex. potatisrester. Systemen kan introduceras i byar och använda det material som finns där. Biogasen används för matlagning i ett pågående pilotprojekt i en by på Bolivias högplatå.
- Trädkluster i Yungas-regionen (skogsområde vid foten av Anderna). Genomförandet av en plan för hållbar skogsanvändning, där man bland annat utvecklar system för att utnyttja hela trädet, och inte bara stammen. Stor del av trädet går annars till spillo, som t.ex. grenarna.
|
