Omslag för tidningen Rolling Stone med propaganda mot homosexuella.
Foto: RFSL

Media har haft en betydande roll för att piska upp de homofobiska stämningarna i Uganda. Namnpubliceringarna av homosexuella har lett till att flera personer har mördats, menar Jimmy Sserwadda. Här i tidningen Rolling Stone, Oktober 2010. Foto: RFSL

nyhet

Attityden mot homosexuella hårdnar

Publicerad: den 15 november 2012

Uppdaterad: den 16 november 2012

Att vara homosexuell innebär direkt dödsfara i många länder. I Uganda vill politiker rösta igenom den hårt kritiserade lagen mot homosexuella. En lag som inte bara vill förbjuda all ”uppmuntran” till homosexualitet och straffa förbrytarna hårdare. Även den som låter bli att anmäla en väns eller familjemedlems homosexuella aktiviteter ska kunna dömas till fängelse.

 - Uganda är det farligaste landet i världen att leva i som homosexuell, säger Jimmy Sserwadda, ugandier och flyktingkoordinator på Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL),  och en av talarna på Mänskliga Rättighetsdagarna  i Göteborg. 

När lagförslaget om hårdare straff för homosexualitet lades fram i Uganda för tre år sedan reagerade omvärlden hårt på att det propagerade dödstraff för homosexuella handlingar. Just dödsstraffet kritiserades även inom Uganda och lagförslaget drogs därför tillbaka. Men nu har Rebecca Kadaga, talesperson för Ugandas parlament meddelat att the Anti Homosexuality Bill åter ska läggas fram, ”som en julklapp till Ugandas folk”, vilket de kräver enligt henne.

 - Om lagen röstas igenom får det många svåra följder, säger Jimmy Sserwadda. Inte bara för de homosexuella som riskerar arresteringar, tortyr och förföljelse. Även familjer kommer att splittras: ’du hör inte längre hit om du inte tar avstånd från homosexualitet offentligt’.

Uganda har redan idag lagar som förbjuder homosexuella handlingar, men den hårdare lagen ska enligt förespråkarna bättre kunna skydda landets unga pojkar från att ”rekryteras till homosexualitet”, vilket skulle vara omoraliskt och oafrikanskt, och ett hot mot den traditionella familjen. Homofobin är allmänt utbredd i landet och utnyttjas av religiösa ledare från det kristna samfundet. Även kopplingen mellan det omdiskuterade lagförslaget och evangelistiska kristna samfund i USA är tydliga enligt många, bland annat landets HBT-rörelser.

Attityden mot homosexuella och deras rättigheter har hårdnat på många håll i världen de senaste åren. Listan över länder med lagar mot homosexualitet utökades med två ifjol och uppgår nu till 78 enligt en årlig rapport från The International Lesbian Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association (ILGA).   Många av dessa stater ligger i Afrika där såväl rättigheter, lagstiftning som attityder mot homosexuella har gått från dåligt till värre, och människorättsaktivister blir hotade till livet. Antalet flyktingar från afrikanska länder på grund av sexuell läggning har ökat de senaste åren, och enligt rapporten är attityden mot de asylsökande och deras flyktingskäl i ankomstländerna ofta väldigt dålig. Även här i Europa ser man en hårdnande attityd gentemot homosexuella, i synnerhet i Ryssland och i forna Sovjetrepubliker.

I Uganda skulle det bli omöjligt för HBT-organisationer att agera öppet om den nya lagen går igenom, eftersom den förbjuder allt främjande eller uppmuntrande av homosexuella aktiviteter. Det påverkar även möjligheten att samarbeta med organisationer i andra länder.

 - Stödet måste komma in genom nya vägar, under jorden. Det kommer bli omöjligt för exempelvis RFSL att skicka ekonomiskt stöd till organisationer i Uganda, men Sverige kan ändå stödja organisationerna om det går genom andra kanaler; till exempel genom länders ambassader, menar Jimmy Sserwadda.

Birgitta Weibahr är ämnesföreträdare för demokrati och mänskliga rättigheter på Sida och hon bekräftar hur viktigt det är att ha nära kontakt med HBT-organisationer i de samarbetsländer där Sidas fokuserar på mänskliga rättigheter och demokrati.

 - Det är viktigt för oss att lyssna på dem och förstå vilket stöd de behöver; det kan vara ekonomiskt   för att kunna träffas och utbilda sig om sina rättigheter, om ledarskap eller påverkansarbete. Men det är oerhört viktigt att följa deras råd; tar vi fel steg kan följderna bli katastrofala och riskera deras liv.

Sverige driver även starkt frågan om homosexuellas rättigheter i internationella sammanhang, och även här är det viktigt att givarländer agerar på rätt sätt. Både Birgitta Weibahr och Jimmy Sserwadda menar att hot om indraget bistånd inte är rätt väg att påverka länders förbud mot homosexualitet.

 - Det kan leda till att människor gör de homosexuella till syndabockar, vilket kan öka förföljelsen mot dem. HBT-rörelserna har heller inget att vinna på att man avbryter biståndet och därmed stänger en dörr till det internationella samfundet, de ser hellre att vi använder tyst diplomati för att påverka, säger Birgitta Weibahr.

* World Values Survey

Om lagstiftning och attityder mot homosexuella i världen

Omkring 60 procent av FN:s medlemsstater har avskaffat (eller har aldrig haft) lagstiftning som förbjuder sexuella aktiviteter mellan vuxna homosexuella. Av 193 stater är det 78 som har antihomosexuell lagstiftning enligt The International Lesbian Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association (ILGA).

Lagstiftningen mot homosexuella skiljer sig åt i olika länder. Det kan innebära förbud mot samkönat äktenskap, kortare fängelsestraff för homosexuella handlingar ända upp till livstids fängelse och dödsstraff. En del länder skiljer dessutom på kön och förbjuder endast homosexuella handlingar mellan män, eller har förbud mot analsex.

Även i de länder där homosexuella handlingar inte är olagliga så kan homo-, bi- och transsexuella personer förföljas, utsättas för våld och hotas till livet, ibland med myndigheternas godkännande.
Såväl muslimska som kristna länder utmärker sig bland länderna med hårdast attityd och lagstiftning. Bland de organiserade kampanjer mot homo-trans- och bisexuella som sker i exempelvis afrikanska länder finns tydliga kopplingar till kristna konservativa organisationer.

Om Sidas arbete

Sida arbetar med stöd till HBT-organisationer inom ramen för stödet till mänskliga rättigheter. En viktig del av arbetet är att hålla nära kontakt med HBT-organisationer i samarbetslandet och ta reda på vilka önskemål de har, vilket kan omfatta ekonomiskt stöd.

I Sidas arbete ingår även dialog kring HBT-personers rättigheter. Stödet till HBT-personers rättigheter kan även ingå som en komponent i större bredare Sidafinansierade insatser.


 

Sidansvarig:

Läs mer

Om situationen i Uganda
David Kato var HBT-aktivist och mördades i Uganda 2011.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.