När biståndet till Vietnam inleddes på 70-talet avsattes 770 miljoner till pappersbruket Bai Bang, som skulle komma att bli Sveriges genom tiderna mest utskällda biståndsprojekt. Sida var inte involverat från start, det var ett politiskt beslut, men tog sig an uppgiften.
Omfattningen av projektet ändrades med otaliga justeringar under resans gång och bygget blev därmed kraftigt försenat och betydligt dyrare än beräknat. Vid invigningen 1982, nådde produktionen fortfarande inte upp till fabrikens fulla kapacitet, 55 000 ton och notan hade skjutit i höjden. Den slutade på 2,8 miljarder kronor.
De ökade kostnaderna berodde på satsningar som tillkom efterhand; miljöinvesteringar, flodtransportprojekt och skogsstöd för virkesförsörjning. En högkvalificerad yrkesskola startades och ett bostadsområde byggdes. Sverige tvingades dessutom bidra till ett omfattande driftsstöd. Det som varit ett fabriksbygge blev nu en regional landsbygdsutvecklingsinsats.
Men kritiken i Sverige var hård. De stora merkostnaderna och förseningarna väckte en häftig debatt. Tillgången på skogsråvara ifrågasattes och snart kom också rapporter om missförhållanden som tvångsarbete och dåliga arbetsförhållanden för kvinnor. Problemen togs om hand och idag är Bai Bang ett högproducerande pappersbruk, som bidragit till att förbättra levnadsstandarden i regionen.
Samtidigt som projektet varit kostsamt så har återflödet av pengar till Sverige varit mycket stort. Åtskilliga svenska företag anlitades under årens lopp och många miljoner gick tillbaka till Sverige.
2012 utvärderades det svenska biståndet till Vietnam. Det beräknas ha lyft miljontals vietnameser ur fattigdom. Satsningen på Bai Bang anses ha banat väg för fortsatt samarbete och stöd till Doi Moi, Vietnams övergång till marknadsekonomi.
Läs mer om Bai Bang.
