Det är dags att sluta med de små parallella pilotprojekten som vänder sig till kvinnor och istället inkludera kvinnorna i de stora investeringarna på landsbygden. Det menade Dr Rekha Mehra när hon talade under ”Smart Economics and Rural women’s potential”, ett svenskt sidoevenemang arrangerat av Sida under FN:s kvinnokommissions årliga möte i New York. Hon tillade att dagens investeringar på landsbygden bara vänder sig till männen, med tillgång till finansiering, resurser och teknologi.
Att landsbygdens kvinnor är ekonomiska aktörer och förändringsagenter – inte fattigdomens offer – det var ett genomgående budskap under mötets diskussioner. Amelie von Zweigbergk, statsekreterare för jämställdhet på UD öppnade seminariet och poängterade att dessa kvinnor drar det tyngsta arbetslasset, samtidigt som de är underbetalda och saknar rättigheter till land och till att bestämma över sin kropp och reproduktiva hälsa.
Kvinnorna som brukar jorden behöver stöd i att producera och att hitta ut till en marknad. Khadidja Nene Doucouré från IFADs regionala program i Senegal gav exempel på hur det kan gå till genom initiativet ”Markets for the Poor” (M4P). Om kvinnor får utbildning kring värdekedjan kan de bli bättre entreprenörer och nå ut på marknaden med sina produkter. Hon uppmanade också att givare, stater och den privata sektorn måste vara långsiktiga med sitt stöd och inte fasa ut det efter ett par år bara för ett projekt tar slut. M4P strävar också efter att göra det lättare för kvinnor på landsbygden att äga land och andra tillgångar, vilket stimulerar till entreprenörskap och ökad livsmedelstrygghet.
Kajsa Johansson från Kooperation Utan Gränser betonade att ”smart economics” är en bra term för att få ut budskapet om kvinnor som ekonomiska aktörer, men att man samtidigt måste utgå från ett rättighetsperspektiv och inte lasta världens kvinnor på landsbygden att ta hand om all livsmedelstrygghet. Ekonomisk utveckling är en rättighet i sig självt och det ska inte ske på kvinnornas bekostnad, genom ökad arbetsbörda och obetalt arbete.
Publiken tog upp många olika frågor, bland annat ifrågasattes huruvida den privata sektorn verkligen kan ingå i partnerskap med kvinnor utan att staten är med och sätter upp spelreglerna. Kenyas representant från jämställdhetsdepartementet lyfte även fram behovet av att utbilda och involvera män och pojkar för att nå målet att förbättra kvinnors liv på landsbygden.
