Mottagningsdesk vid  Lantmäterimyndigheten i en stad i Georgien. Sverige stödjer ett twinningprojekt där svenaska myndigheter överför sin kunskap till georgiska motsvarigheter.
Foto: Eka Metskhidze

I Georgien samarbetar svenska Lantmäteriet med sin motsvarighet i landet. Här en mottagningsdisk för fastighetsregistrering. Foto: Eka Metskhidze

Nyhet

Svenska myndigheters biståndsarbete ses över

Publicerad: den 4 maj 2012

Uppdaterad: den 8 maj 2012

Sida samverkar med över 70 svenska myndigheter och över en miljard kronor går till detta. En rapport om arbetet ska utgöra ett underlag till regeringen i syfte att ta fram en tydligare styrning av den statliga tjänsteexporten.

 – Sida samarbetar med myndigheter när de har en unik kompetens att bidra med i genomförandet av strategier. Våra svenska myndigheter spelar en viktig roll i vårt utvecklingssamarbete. Det handlar ofta om långsiktiga samarbeten som stärker människors tillit till landets offentliga sektor, säger Irene
Rudefors Zellinger som är Sidas myndighetssamordnare.

Irene har under ett par månader  arbetat med att ta fram en redovisning av innehåll, omfattning och resultat av Sidas  samverkan med andra statliga svenska myndigheter . Anledningen var ett uppdrag till Sida  där regeringen begärde att få  en samlad och tydligare bild av svenska myndigheters deltagande i den biståndsfinansierade tjänsteexporten.

Skaran är stor och allt från små till stora myndigheter bidrar till att genomföra politiken för global utveckling och det svenska biståndet.

 – Det har varit intressant även för mig att göra en kartläggning och på det sättet få en samlad bild av myndighetssamarbetet. I rapporten finns också en rad bra exempel på intressanta resultat, säger Irene.

Hon nämner bland annat Lantmäteriet  som jobbar med människors rättigheter till landområden och Kemikalieinspektionen  som har jobbat intensivt med olika parter för färre utsläpp av kemikalier. En annan stor aktör är SMHI  som sprider kunskap och samverkar kring nya metoder för att begränsa effekterna av klimatförändringarna.

En dryg miljard kronor utbetalades år 2011 från biståndsbudgeten till myndighetssamarbetet. Sida samverkar med totalt ett 70-tal statliga myndigheter. Storleken på samarbetena varierar kraftigt. Det stora antalet myndighetssamarbeten speglar biståndets bredd och de stora skillnaderna i samarbetsvolymer kan delvis förklaras som en följd av biståndets olika samverkansformer. Intressant att notera är att stödet till forskning utgör 42% av det totala myndighetssamarbetet . Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB,  är rent pengamässigt störst på arenan med ett utfall på nära 170 miljoner kronor för år 2011.

 – MSB har haft en avgörande roll i arbetet med att röja minor och ammunition som inte exploderat efter Libanonkrisen 2006. Myndigheten har också bidragit till återuppbyggnadsarbetet i Afghanistan där befolkningen fått nya broar samt bättre vatten och sanitet.  berättar Irene.

En stor del av myndighetssamarbetet handlar som sagts om forskningsstöd. Direkta stöd går till ett 20-tal högskolor,universitet och forskningsråd. Det så kallade U-forskprogrammet utgör en stor del av detta. Tack vare stödet till forskning har forskare i fattiga länder kunnat sprida sina resultat i internationella tidskrifter och fått anställningar. Forskningen kring hiv och aids-mediciner har också fått en rejäl skjuts framåt.

Vad händer då nu när rapporten kring alla resultat är inlämnad?

 – Regeringen har i andra sammanhang pekat på värdet av att ta till vara statliga myndigheters möjligheter att exportera sitt förvaltningskunnande. Samtidigt har man pekat på egna brister i styrningen av den statliga tjänsteexporten, och att den därför inte varit möjlig att  mäta omfattningen av. Vår  redovisning utgör ett underlag till regeringen i deras arbete med att ge en tydligare sådan styrning.  I väntan på att redovisningen skulle bli klar har regeringen bett Sida att inte förlänga eller ingå nya så kallade ramöverenskommelser med myndigheter. Nu väntar vi på klartecken kring vilka myndigheter vi kan gå vidare i långsiktigt nära samarbete med.  Vi räknar också med tydligare instruktioner för den statliga tjänsteexporten, avslutar Irene Rudefors Zellinger. 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.