Socialt företagande ger hållbara vinster

Deltagare från ett 40-tal av världens länder samlades då SOCAP-konferensen  hölls i Malmö i mitten av maj. Syftet var att visa att socialt entreprenörskap blir allt viktigare för att lösa samhällsproblem kopplade till exempelvis miljö, folkhälsa och sysselsättning. 

Johan Åkerblom på Sidas avdelning för kapacitetsutveckling och samverkan var på plats för att presentera arbetet med Innovations Against Poverty, IAP. Programmet riktar sig till sociala entreprenörer som vill utveckla sin verksamhet i utvecklingsländer och samtidigt bekämpa fattigdomen. Tanken var också att knyta kontakter med både intressanta entreprenörer och investerare.

 – Det finns en enorm drivkraft i socialt företagande som vi vill använda oss av, sa Johan Åkerblom. Sida kan ge stöd i ett tidigt skede men när det sociala företaget ska expandera behövs kapital från andra investerare.

Han menade att det finns flera finansiärer och riskkapitalister som inte bara vill skänka bort pengar till välgörenhet utan hellre investerar dem i ett företag som ger både avkastning och gör samhällsnytta, så kallad impact investing.

 – Då måste de kunna avstå från att maximera vinsten och nöja sig med en något lägre avkastning men får ett företag som är hållbart socialt och miljömässigt.

Grön el på landsbygden i Uganda

Peik Stenlund, som under 2011 fick 170 000 kronor från Sidas IAP-program , hoppades kunna hitta investerare på SOCAP-konferensen för att skala upp sin verksamhet. Han driver ett elbolag som genererar förnybar energi på landsbygden i Uganda där cirka 95 procent av befolkningen saknar el. Företagets idé är att bygga små kraftstationer som drivs av antingen solenergi eller biomassa. Elektriciteten går i första hand till basstationer för mobiltelefoni och överskottet till det närliggande samhället.

Pamoja involverar småbrukarna i området som får möjlighet att sälja biomassa, exempelvis skal från kaffebönor eller andra jordbruksrester som de ändå inte har användning för. Efter förbränningen får man även en restprodukt, biokol, som bönderna kan använda som gödsel.

 – När byn får tillgång till el kan bönderna också öka förädlingsvärdet på sina grödor och till exempel mala majs till mjöl, förklarade Peik Stenlund. Nu drivs deras kvarnar och andra maskiner med diesel som är dyrt. Med vår gröna el blir den processen både billigare och renare.

Sociala företag gör samhällsnytta

Peik Stenlund, som studerat juridik, har länge varit intresserad av miljö- och globala frågor. Idén till Pamoja fick han 2009 då FN:s klimatkonferens, COP 15, hölls i Köpenhamn. Peik Stenlund deltog som ungdomsdelegat på konferensen där han träffade ugandiern William Katende, socialarbetare som arbetat med utvecklingsfrågor i hemlandet. De var båda frustrerade över den misslyckade klimatkonferensen och bildade Pamoja tillsammans med en tredje delägare, ingenjören Felix Ertl.

 – Vi ville göra skillnad, men att skapa förändringar med hjälp av politik går för långsamt, menade Peik Stenlund. Med vårt sociala företag kan vi göra något konkret och samtidigt bidra till samhällsnytta.

Miljöentreprenörerna började i liten skala och bolaget har idag tre anställda i Sverige och fyra i Uganda. Med hjälp av Sidas IAP-stöd som startkapital kunde de genomföra sin förstudie. De har nu flera samarbetspartners i båda länderna, som KTH, Makerere University, Uganda Industrial Research Institute och lokala ugandiska telekomföretag. Företaget har dessutom kontakt med forskare och experter världen över, som är intresserade av hållbarhetsfrågor.

Samarbete med frivilligorganisationer

För att kunna generera extra inkomster för småbrukarna är det viktigt att samarbeta med lokala frivilligorganisationer och kooperativ i byarna. Pamoja kommer exempelvis att driva trädplanteringsprojekt för att utvinna biomassa i samarbete med Vi-skogen.

 – Bybor har också möjlighet att arbeta som tekniker i anläggningen. Många medlemmar i kooperativen har frågat om de kan köpa in sig i bolaget – de vill äga och få en del av inkomsterna, sa Peik Stenlund.

Pamojas pilotprojekt finansieras delvis av Världsbanken och i juni i år kommer den första anläggningen att vara på plats. Om allt går enligt planerna kommer det att finnas ytterligare fem mikrokraftverk i slutet av 2012.

I bolaget tar de anställda ut blygsamma löner men att vara social entreprenör är ett sätt att leva, menade Peik Stenlund.

 – Vårt mål är att få ekonomisk avkastning genom att sälja renare el men samtidigt vara socialt och miljömässigt hållbara. I framtiden hoppas vi också kunna arbeta mot kunder som behöver mer el, som sjukhus eller större kooperativ.