Kvinna på fält i Kenya.
Foto: Curt Carnemark/World Bank

Foto: Curt Carnemark/World Bank

Nyhet

Nya riktlinjer för ansvarsfull markanvändning

Publicerad: den 11 maj 2012

Uppdaterad: den 11 maj 2012

I dag antas de frivilliga internationella riktlinjerna för en ansvarsfull förvaltning av rätten till mark, fiske och skogsresurser. Riktlinjerna har utvecklats under de senaste tre åren i en process där regeringar, organisationer från civilsamhället, ideella organisationer, lantbrukarorganisationer och den privata sektorn har deltagit.

Riktlinjerna antogs av Kommittén för en tryggad livsmedelsförsörjning (CFS) på ett extrainsatt möte i Rom.

Riktlinjerna är tänkta att ge vägledning till stater och nationella myndigheter hur förvaltningen av användning av mark, fiske och skog kan förbättras för att säkerställa tryggad livsmedelsförsörjning för alla och bidra till att minska fattigdom och utsatthet.

Efterfrågan på mark och andra naturresurser i utvecklingsländer har ökat de senaste åren. Det beror bland annat på befolkningsökning och klimatpåverkan. Den ökade efterfrågan visar på vikten av att ägande- och nyttjanderätter är säkrade för lokalbefolkningar för att inte förstärka fattigdom och ojämlikhet.

Riktlinjerna vänder sig också till icke-statliga aktörer som privata sektorn och investerare som uppmanas att respektera mänskliga rättigheter och beakta existerande ägande och nyttjanderätter liksom till det internationella biståndet som uppmanas att stödja sina samarbetspartners i det praktiska genomförandet av dessa riktlinjer.

Sverige har deltagit aktivt i förhandlingarna av riktlinjerna, genom ett samarbete mellan Landsbygdsdepartementet, UD och Sida.

 - Det är glädjande att man efter en öppen och bred konsultationsprocess mellan stater, civilsamhället och privata sektorn har lyckats enas kring dessa frivilliga riktlinjer. Förutsättningarna är stora för ett brett ägarskap av riktlinjerna och en vilja att gå från ord till handling med att se till att de genomförs i praktiken, säger Anna Liljelund på Sida som lett den svenska delegationen i den senaste förhandlingsomgången.

Från ett svenskt perspektiv är förhoppningen att riktlinjerna kommer att fungera som ett ramverk som förbättrar hela hanteringen av markfrågor och motverkar negativa konsekvenser av investeringar såsom ökad utsatthet och fattigdom och så kallad land-grabbing.

 – Från Sidas håll ser vi att styrkan med de frivilliga riktlinjerna är att de utgår från ett rättighetsperspektiv och lyfter viktiga frågor som kvinnors rätt till mark, och markfrågans betydelse för en tryggad livsmedelsförsörjning, områden som Sida jobbar aktivt med att stödja säger Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör. Vi ser också att ägande och nyttjanderätten till naturresurser är centrala för att kunna främja ansvarsfulla investeringar inom jord- och skogsbruk i våra samarbetsländer.

Sida har en lång erfarenhet av att arbeta med frågor som rör nyttjande- och brukarrätter av naturresurser och har gett stöd till initiativ som sträcker sig över en rad olika områden.  Stöd ges inom området mänskliga rättigheter och säkerställande av kvinnors rätt att äga och bruka mark, utveckling av lagar och policyer på området, institutionell utveckling och administration av markrättigheter, markreformer, decentralisering av mark och naturresursförvaltning samt utbildning inom mark och naturresursförvaltning.

Övriga frågor som tas upp i riktlinjerna är vikten av att erkänna och skydda informella och traditionella rättigheter till mark, fiske och skogar, främjandet av jämställda markrättigheter för kvinnor och män, administration av markrättigheter och markfrågan i relation till klimatförändringar, naturkatastrofer och konflikter.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.