– Det pågår en stor utvecklingsdebatt i världen idag. Om inte biståndet hänger med i den då kommer vi inte längre att vara effektiva utan får ge plats åt andra aktörer.
Det sa Biståndsminister Gunilla Carlsson när hon talade på Sidas seminarium om den fortsatta vägen framåt efter Busan: det fjärde högnivåmötet runt biståndseffektivitet som hölls i Korea i november ifjol. Hon såg Busanmötet som en väckarklocka för den insomnade biståndsindustrin att förnya sig och se på nya aktörer, såsom näringslivet. För utan tillväxt sker ingen utveckling.
Gunilla Carlsson var därför oroad över den nidbild som målats upp kring näringslivets medverkan, en bild som skulle bero på missförståndet att satsningen handlar om att främja svenska företag.
När hon ombads lyfta fram de viktigaste resultaten från mötet var transparens ett annat nyckelord. Beslutet av bland annat USA att ansluta sig till det internationella initiativet för transparens i biståndet (IATI), gör att 75 procent av världens totala bistånd blir transparent.
Owen Barder från Center for Global Development höll med Gunilla Carlsson om att transparens och privatsektorns roll var två viktiga steg i Busan. Han lyfte även fram det bredare partnerskapet, där Kina signerade den gemensamma deklarationen, om än med reservationer om frivillighet. Det nya avtalet för bräckliga post-konfliktstater var också positivt liksom den nya samarbetsformen med åtta building blocks. De innebär ett avsked till det tidigare kravet på konsensus som präglat biståndsssystemet under 50 år, och istället en ny möjlighet för grupper som vill jobba vidare med en fråga.
På det hela taget var Owen Barder ändå kritisk till Busan och dess brist på konkreta resultat. Fokus på mer tekniska frågor som hur biståndet ska levereras har fått ge vika för frågan om biståndseffektivitet på landnivå.
Han skickade även med ett antal råd, inför arbetet efter Busan. Risken för ökad byråkrati är stor med nya institutioner, kommittéer och building blocks. Han vädjade till alla att stå emot byråkratin och göra building blocken dynamiska.
– Om en del människor inte kan hänga med i er fart, så släpp dem och fortsätt framåt tills de kommer ikapp.
Post-Busan är viktigt, men ännu viktigare är post-2015 och milleniemålen, avslutade Owen Barder.
Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka höll med om att Busanmötet inte lyckats lösa de grundproblem som finns inom biståndet, men hon såg samtidigt en stor möjlighet för Sida att använda sig av sitt goda rykte och den roll Sverige fått, för att driva utvecklingen framåt.
Busan är början på ett nytt partnerskap, där inte bara nya givare som Kina kommer in utan även den privata sektorn och det civila samhället får en starkare roll. Gunilla Carlsson betonade att man måste fråga sig vilken egen agenda näringslivet har och om det finns några risker med att inkludera dem i biståndet. På samma sätt lyfte Charlotte Petri Gornitzka fram det civila samhället som haft en stark roll under Busanförhandlingarna. Hur påverkas möjligheterna att reagera och kräva ansvar av de styrande när man sitter vid samma bord och skriver avtal?
När det gäller Sidas fokus efter Busan handlar det om att satsa sina resurser på tre building blocks: resultat, transparens och näringsliv.
– Det betyder inte att civila samhället eller sviktande stater är mindre viktigt, men vi väljer att samla resurserna i våra mest prioriterade områden och där vi kan få mest effekt, sa hon.
Läs sammanfattningen av de gruppdiskussioner som hölls i anslutning till seminariet. Fyra teman diskuterades, vilka även utgör olika building blocks: Resultat, Transparens och ansvarsutkrävande, Privata sektorns roll och Sviktande stater och post-konflikt situationer.
Se även övrigdokumentation från Busan samt de underlag som togs fram inför mötet.
