Efter ett intensivt år har programmet ReCom börjat presentera resultaten av sitt arbete med att titta närmare på vad som fungerat i biståndet, vad som kan fungera i framtiden och vad givarna bör fokusera mer på. Ett första steg har varit att anlägga ett brett makroekonomiskt perspektiv och studera länken mellan bistånd och tillväxt.
– I stort har bistånd en positiv betydelse för ekonomisk tillväxt, som en pusselbit i stora makroekonomiska sammanhang, säger Pernilla Sjöquist Rafiqui, forskningssekreterare på Sida.
Genom att studera de underliggande kanalerna och orsakssambanden så identifierar ReCom dessutom två biståndsområden som är viktiga för att skapa tillväxt i ett land.
– Bistånd till infrastruktur och människors hälsa har starka samband med ekonomisk tillväxt. Däremot är det inte lika positivt när forskarna tittat på sambandet mellan tillväxt och utbildning. Det finns ett starkt positivt samband mellan bistånd och utbildning, men inte från utbildning till tillväxt. Det sista är inte ett oväntat resultat i den här typen av studier och beror bland annat på att man mäter utbildning i genomsnittligt antal skolår, vilket inte säger något om exempelvis kvalitén i utbildningen. Så bistånd bidrar definitivt till ökad skolgång, men för att säga mer om utbildning i relation till ekonomisk tillväxt behövs fortsatt forskning med delvis andra metoder.
Hon lyfter även fram hur de aktuella forskarna i ReCom har studerat 36 länder söder om Sahara mellan 1965 och 2007. Av dessa länder visar 27 positiva kopplingar mellan bistånd och investeringar och/eller ökad BNP, och ytterligare sju har positiva men icke-signifikanta samband. Enbart två länder (Komorerna och Ghana) visar ett negativ samband mellan bistånd och någon av dessa variabler.
– Överlag finner studien lite stöd för tesen att bistånd har varit skadligt för tillväxten i de undersökta länderna under tidsperioden. Man hittar inte heller belägg för risken att bistånd skulle leda till ökad privat och offentlig konsumtion samtidigt som investeringar minskar och BNP sjunker. Men det finns några länder där sambanden är svagare och där forskarna kan gräva djupare, Tanzania är ett sådant.
Slutsatserna från ReCom är, trots svårigheter med enhetlig och bra statistik, väl underbyggda. ReCom sammanställer befintlig forskning och kompletterar med nya studier där det behövs. Varje tema under programmet använder sig av ett flertal olika metoder och perspektiv vilket gör att området blir genomlyst och bedömningen om vad som har fungerat, och vad som kan fungera, mer sammanhållen än tidigare. På så vis hoppas programmet på ett trovärdigt sätt kunna undersöka biståndet och dess effekter.
– Det finns ett behov på beslutsnivå att ta till sig av den kritik som funnits kring biståndets roll för utveckling. Kritiken har varit högaktuell i många år i såväl Sverige som Danmark och därför ställer forskarna frågan om kritiken verkligen stämmer och vad vi i så fall kan lära av den, säger Pernilla Sjöquist Rafiqiui.
ReCom, som finansieras gemensamt av Sida och Danida, Danmarks biståndsmyndighet, ser sina resultat som en viktig plattform för framtida beslut. Inte minst är detta efterfrågat av regeringarna. Programmet koordineras av UNU-WIDER, FN-universitetet för utvecklingsekonomiska studier i Helsingfors.
