Delegationen från Uganda på Sverigebesök. Fr. vä. Deus Mubangizi, Jackson Amone, Gideon Badagawa och Deogratias Kamweya. Längst bak i mitten Håkan Källgren, teknisk konsult i QUISP.
Foto: Sida, Susanna Wasielewski Ahlfors

Delegationen från Uganda på Sverigebesök. Fr. vä. Deus Mubangizi, UNBS, Jackson Amone, Ministry of Health, Gideon Badagawa och Deogratias Kamweya. Längst bak i mitten Håkan Källgren, teknisk konsult i QUISP. Foto: Sida, Susanna Wasielewski Ahlfors

nyhet

Ugandier vill lära om svenska kvalitetssystem

Publicerad: den 26 april 2012

Uppdaterad: den 27 april 2012

Den svenska modellen för kvalitetsinfrastruktur inspirerar och visar på fördelarna med att ha olika institutioner för olika uppgifter. Det tyckte den delegation från Uganda som varit på studiebesök i Sverige, för att lära sig mer om standarder och kvalitet.

Sida stödjer sedan två år ett program i Uganda för att utveckla landets kvalitetsinfrastruktur och standardisering, QUISP. Deogratias Kamweya, programansvarig för QUISP på Ugandas handelsministerium, var med i den delegation som besökte Sverige i veckan. För honom gav studiebesöken vid de svenska institutionerna en ännu djupare insikt om vikten av att dela upp olika funktioner på olika organ.

– I Sverige jobbar SIS med standardisering och Swedac är landets nationella ackrediteringsorgan*. I Uganda sitter dessa funktioner fortfarande ihop, vilket skapar ineffektivitet. Att utveckla ett separat ackrediteringsorgan är en viktig uppgift för oss och vi måste investera här om vi ska kunna stödja den privata sektorn.

Arbetet med att bygga upp en väletablerad och internationellt erkänd kvalitetsinfrastruktur i Uganda är omfattande och innehåller flera delar. Deogratias Kamweya poängterar att det är landets regering som måste ta ledningen och genomföra arbetet. Stödet från Sida är ett bra sätt att sätta igång men sedan måste Uganda ta över processen.

Gideon Badagawa är direktör för privatsektorns organisation i Uganda. Han höll med Deogratias Kamweya om vikten av att ha en institution som sätter standarder och en annan som ser till att de uppfylls, annars blir man domare och spelare på samma gång. Om man inte kan leva upp till de standarder som Ugandas handelspartners erkänner, då är det svårt att konkurrera i regionen.

– Det kommer att bli en utmaning för landets alla små och medelstora företag, med den extra kostnad som en certifiering innebär. Men om vi vill komma in på den europeiska marknaden, med grönsaker, tulpaner eller fisk, då måste våra produkter nå upp till den kvalitetsnivå som gäller.

Ett annat studiebesök som gjorde stort intryck på delegationen var till SP, Sveriges tekniska Forskningsinstitut, som certifierar, testar, mäter och kalibrerar i samarbete med mindre certifieringsföretag.

– Vi lärde oss att ni i Sverige har två- eller tre mannaföretag som erbjuder certifieringstjänster till företag och andra kunder, med verklig service! När vi pratar certifieringsservice i Uganda så säger privatsektorn att det krävs väldigt mycket personal och pengar för att genomföra detta. Men nu ser vi att det går att erbjuda, utan att investera enorma summor, säger Deogratias Kamweya och tillägger att det är ett budskap att ta med hem till Ugandas privata sektor.

Att bygga upp den infrastruktur som behövs är en annan utmaning för Uganda; de få laboratorier som finns saknar fortfarande utrustning. Deogratias Kamweya hoppas på ett samarbete med svenska institutioner, för att utbilda personal och lära sig om vilka möjligheter som finns för exempelvis kalibrering och metrologi.

– Vår kollega här från Ugandas standardiseringsorgan var närmast överväldigad när han såg vilken infrastruktur de har på SP. Det är först när man åker utanför sina egna gränser som man inser hur långt bak man faktiskt ligger. Vi har en lång väg att gå, men har tagit de första stegen, och vi vet att vi behöver göra detta arbete för att kunna handla med andra länder.

Läs mer om det Sidafinansierade QUISP-programmet  för Kvalitetsinfrastruktur och Standardisering.

* Ett ackrediteringsorgan granskar regelbundet de företag eller organisationer som har rätt att utföra vissa uppgifter, som besiktning och certifiering. Ackrediteringsorganet säkerställer att uppdragen utförs opartiskt och korrekt enligt internationellt erkända standarder. Källa: Swedac

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.