Östtimor är ett okänt land för flertalet svenskar, trots att Sverige genom Sida har bistått det nya landet med exempelvis stöd till utbildning och rättssystemet för att få upp en fungerande infrastruktur efter självständigheten. Nu är vi med och som en av de största bidragsgivarna till de nationella valen 2012; presidentval som görs i två omgångar samt parlamentsval. Carolina Hamma är på plats som Electoral Advisor för FN-missionen i Östtimor och arbetar med valobservation under de olika faserna av valet. Här ger hon sin bild av processen.
Klockan är strax före 07.00 i den lilla vallokalen i Afolocai på Östtimors sydkust. Stearinljus ger lokalen ett mjukt ljus då den saknar elektricitet. Solen har börjat gå upp och valmaterialet blir lättare att urskilja. Det är valdag den första omgången i presidentvalet i Östtimor och det förväntas gå lugnt till. Stormar och regn har under de senaste dagarna försvårat förutsättningarna för att nå ut med material i tid till alla vallokaler och även för östtimorianerna att ta sig till sina hembyar. Många har valt att registrera sig i sin hemby och därför måste de nu ta sig dit om det inte är där de bor. På väg ut i distriktet kör vi förbi uppklädda människor som går långa sträckor i beckmörkret långt före soluppgången. Unga människor har anlänt på överfyllda flak och bussar från huvudstaden Dili till byarna. I kön utanför vallokalerna trotsar de den starka solen, några skyddar sig med stora blad från växter och andra är lite mer oroliga för att vinden ska ta med sig fler träd än de åtskilliga som redan fallit på hus och vägar de senaste dagarna. Men de allra flesta utstrålar förväntan.
Östtimor är indelat i 13 distrikt och ca 630 vallokaler. En del vallokaler är så pass otillgängliga att man måste använda hästar, helikoptrar eller gå timvis till fots genom svår terräng för att nå dem. Vi som jobbar med den Östtimorianska oberoende valkommissionen CNE har åkt runt till olika platser och satt upp banderoller som ska påminna alla om det fredsavtal olika parter skrev på före valet för att försäkra en lugn och fredlig valperiod.
Efter 2012 är det dags att lämna över alla statliga processer till östtimorianerna själva. Östtimor är ett av Asiens fattigaste länder och har enligt UNICEF en av de högsta nivårena i regionen av undernäring bland barn. Under valen 2002 och 2007 bröt oroligheter ut, men den här gången förväntas det gå lugnare till. Och inget är fel på den politiska viljan här, valdeltagandet i den första omgången var hela 78,2 procent. Människor köade gladeligen i timmar redan före vallokalerna öppnade. Det var en glad stämning runt om på många platser.
Med valen i år har landet bara haft demokrati under 10 år, sedan staten och parlamentet formades och Xanana Gusmâo valdes till president 2002. En hel del har hänt sedan dess. För att få en mer balanserad fördelning av kvinnor och män i parlamentet måste exempelvis en tredjedel av namnen på partilistan för parlamentet vara kvinnor.
I presidentvalet den 17 mars i år fick två presidentkandidater över 20 procent vardera, men ingen fick tillräckligt med röster för att direkt väljas till president. Den andra omgången den 16 april stod därför mellan Fransisco Guterres (Lu-Olo), och Taur Matan Ruak. Taur Matan Ruak vann den andra omgången och kommer att sväras in som ny president för Östtimor den 20 maj i år. Något senare, den 7e juli, kommer parlamentsvalet ske.
Under den andra valomgången hann jag besöka 10 välorganiserade vallokaler runt om i distriktet. Vid de allra flesta av dessa samlades glada engagerade människor. En grupp äldre hurrade och klappade när de såg vår bil. Några kvinnor sträckte fram händerna och kände på mig och skrattade. Andra var mindre glada och oroades över att deras kandidat kanske inte skulle vinna. Sent på kvällen, efter nästan 16 timmars arbete i hettan anlände vi till distriktets huvudkontor med valsedlar från två distrikt och en hop av valpersonal (polling staff), valövervakare och poliser. Alla dessa kunde visa upp sina högra pekfingrar, blåfärgade av bläcket som visar att de har röstat.
