Ouattara Bere Maimouna, Konombi Mouni och Safietou Sanfo är väldigt nöjda med ITP-kursen om Klimatförändringar som de deltar i, anordnad av SMHI.
Foto: Sida/Susanna W. Ahlfors

Ouattara Bere Maimouna, Konombi Mouni och Safietou Sanfo är väldigt nöjda med ITP-kursen om Klimatförändringar som de deltar i, anordnad av SMHI. Foto: Sida/Susanna W. Ahlfors

nyhet

De vill öka västafrikaners medvetenhet om klimatförändringar

Publicerad: den 3 april 2012

Uppdaterad: den 3 april 2012

Jag har fått enormt mycket ny kunskap om klimatförändringar genom den här kursen. Om jag kan sprida den vidare till människor i Elfenbenskusten så kan jag öka deras medvetenhet, vilket i sin tur kan få myndigheterna att agera.

Det säger Ouattara Bere Maimouna under sitt besök i Sverige på ITP-kursen Klimatförändringar – dämpning och anpassning, som vänder sig till NGO’s i länder i Västafrika. 

– Det som berört mig mest av det jag upplevt här är återvinningen av sopor. Jag blev helt överväldigad när vi besökte svenska återvinningsstationer. Om vi kan göra samma sak i Afrika, då blir vi verkliga vinnare, fortsätter Outtara Bere Maimouna som arbetar för en organisation som vill minska nedhuggningen av skog för bränsleanvändning.

För att få till en omställning behöver man utbilda folk i Elfenbenskusten och göra dem medvetna, menar hon. Om fördelarna med att återvinna, och om hur användningen av våra resurser påverkar jorden och klimatförändringarna.

– Jag har fått med mig ett stort intellektuellt bagage härifrån, den informationen kan jag ta med mig när jag gör fältbesök på landsbygden. När folk berättar om hur regnet uteblir, då kan vi samtidigt berätta för dem om klimatförändringarna och om hur man kan anpassa sig, säger Outtara Bere Maimouna.

Efter ett första förberedande seminarium i Mali i höstas har deltagarna tillbringat tre veckor i Sverige i mars. Kursdeltagarna representerar olika organisationer, men gemensamt för dem är att de alla har nyckelroller för att påverka den verksamhet som bedrivs. Syftet med utbildningen är att den ska kunna bidra till förändringar i deras hemländer.

Konombi Mouni från Burkina Faso ser också stor nytta i de kunskaper han fått, framför allt om kolupptagning och utsläppsrätter. Kunskaper han kan använda i sitt arbete i organisationen SOS Sahel, som arbetar för att få folk att frivilligt plantera träd. För varje träd som fortfarande växer två år efter planteringen får deltagarna en ekonomisk premie.

– Av de 80 000 träd som planterades 2009 så lever 40 000 idag. Det intressanta är att få veta hur mycket koldioxid de tillsammans kan ta upp, och vilket bidrag det kan ge för att minska utsläppen och växthuseffekten globalt.

Genom kursen har de fått mycket teoretisk kunskap, tips på bra källor för mer information och värdefulla kontakter, bland annat till olika aktörer som kan vara intresserade av att betala för att träd ska planteras.

– Om vi kan integrera en premie för koldioxid till dem som planterar träd, då får vi inte bara ett incitament för folk att plantera, utan vi kan samtidigt göra dem medvetna om klimatförändringarna och deras effekter, säger Konombi Mouni.

När ekonomen Safietou Sanfo från Burkina Faso ansökte till programmet var det främst för att få mer kunskap till sitt forskningsprojekt om klimatanpassning; att förstå varför det är svårt att få folk att anpassa sig och hur man lyckas med det arbetet. Hon har lärt sig enormt mycket under kursen.

– De praktiska övningar vi har haft var väldigt bra och jag skulle personligen velat ha ännu mer av det, säger Safietou Sanfo och lyfter även fram föreläsningen om kommunikation och om hur man når ut och får folk att agera.

– Det är först när man börjar diskutera tillsammans som man inser att det inte är så enkelt, trots att man har kunskapen.

Även Konombi Mouni uppskattade de praktiska delarna, med ett inspirerande fältbesök till Hammarby Sjöstad, samt till en anläggning för att studera solpaneler.

– Det jag saknade lite när vi besökte Naturvårdsverket eller någon NGO var att få höra mer om hur de arbetar rent konkret, ute på fältet. Eller vilka de samarbetar med och hur de är organiserade.

Efter veckorna i Stockholm och Norrköping kommer deltagarna att arbeta vidare med sina individuella projekt i sina hemländer. De ska sedan presenteras under det sista kurstillfället i Västafrika, ett halvår senare.

Att alla tre är nöjda med vad de fått lära sig är tydligt, men kan de använda den kunskapen för att bidra till en förändring i sina länder?

– Vi har kunskapen nu och med den kan vi som organisation delta i olika debatter runtom i landet, för att diskutera frågan i TV och andra sammanhang, säger Konombi Mouni.

Ouattara Bere Maimouna håller med:

– Om vi kan få upp frågan i TV och få myndigheterna att tala om vikten att agera i klimatfrågan, då får informationen den tyngd som behövs för att påverka vårt lands befolkning.

 

Fakta ITP-programmet:

ITP-programmet Klimatförändringar – dämpning och anpassning för Västafrika genomförs av SMHI i samarbete med Sweco, och finansieras av Sida.

Utbildningen ges på franska och bjuder in deltagare från Mali, Burkina Faso, Senegal, Elfenbenskusten, Guinea, Togo, Benin och Niger.

Kursen startade i Mali i november 2011och avslutas i Västafrika ett år senare. Programmet delas upp i två kurstillfällen i Sverige under våren 2012, en för de 25 deltagare som representerar olika frivilligorganisationer och en för de 25 deltagare som arbetar inom myndigheter.

Förutom de gemensamma seminarierna i Mali och Sverige ingår ett enskilt projektarbete som en del av ITP-kursen. Varje deltagare föreslår ett projektarbete som en del av sin ansökan och arbetar med projektet under hela kurstiden, med handledning av SMHI. Projekten ska ha koppling till klimatförändringar och utvecklingsarbete och ska presenteras vid det sista seminarietillfället.

 Läs mer om Sidas International Training Programmes

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.