Manish Bapna, tillförordnad chef för World Resources Institute
Foto: Susanna Wasielewski Ahlfors, Global Reporting

Manish Bapna, tillförordnad chef för World Resources Institute som tagit fram rapporten "Decision making in a changing climate". Foto: Susanna Wasielewski Ahlfors, Global Reporting

nyhet

Att fatta beslut när klimatet förändras

Publicerad: den 28 september 2011

Uppdaterad: den 28 september 2011

Anpassningar till ett förändrat klimat handlar till stor del om politiska beslut. Men hur besluten ska kunna tas i utvecklingsländer, och varför klimatförändringar skiljer sig mot andra frågor, det är fokus i World Resources Institutes nya rapport.

I takt med att klimatförändringarna blir allt på påtagligare genom mer extrema väderhändelser – 950 bara under det senaste året – blir frågan om anpassningsåtgärder allt viktigare. Framför allt i de fattigare utvecklingsländerna; en cyklon i Australien får inte samma negativa konsekvenser för invånarna som om den drabbar Bangladesh.

Sida är en av huvudfinansiärerna till rapporten World Resources 2010-2011, som förhandspresenterades på Sidas kontor i Stockholm den 27 september. Att väga in klimatanpassning vid beslut om frågor som stadsutveckling, kustplanering, jordbruk, skogsbruk, vattenfrågor och elproduktion, det är oerhört viktigt. Frågan som World Resources Institute har ställt är hur utvecklingsländer tar beslut runt anpassning till ett förändrande klimat, och vilka faktorer som styr beslutsfattandet. Svaret presenteras i rapporten i form av fem faktorer som kan stärka länders regeringar att fatta effektiva beslut runt anpassning (se faktaruta längst ner).

Kelly Levin är forskningschef på World Resources Institute och huvudförfattare till rapporten, som involverat mer än 100 experter i 36 länder. Hon betonar de svårigheter beslutsfattare står inför; vilka steg ska vi ta för att skydda viktig infrastruktur, vilka policies ska tas för att hjälpa jordbrukare anpassa sig till nya väderförhållanden och hur ska man prioritera ekonomiskt mellan akuta och mer långsiktiga problem? Kelly Levin påpekar att inga givna svar finns, men lyfter fram en stegvis modell:

– Det finns många beslut man kan ta efter att först ha väntat och se vad som händer. Det som krävs är att man kan identifiera de trösklar som uppkommer och lämna utrymme för olika typer av förändringar som behövs göras. Då slipper man ta dyra beslut i början, när man ännu inte vet hur stora åtgärder som behövs.

 Floden Themsen i London är ett exempel, där man byggt vallar för att undvika översvämningar. Man vet idag inte hur mycket havsytan kan stiga, utan skapar istället en beredskap för framtida beslut som kan behövas när vattenståndet påverkas.

World Resources 2010-2011 tar sin utgångspunkt i det som nationella regeringar behöver för att kunna ta beslut kring klimatanpassning. Manish Bapna, tillförordnad chef för World Resources Institute, poängterar att regeringar är en av många aktörer och att lokalt engagemang också behövs; många aktiviteter leds och genomförs idag på lokal nivå. Men de nationella besluten är väldigt viktiga för att möjliggöra de lokala initiativen, framför allt för att nå ut med information och rådgivning.

Hur världens regeringar väljer att förekomma och bemöta de risker som klimatförändringarna skapar, på kort och lång sikt, det är något som kommer att få stor betydelse för många länders framtid.

– Det är inte tekniska problem som är den stora frågan vid anpassning, det handlar framför allt om politik, och de beslut som behöver tas, säger Manish Bapna.

 

World Resources report 2010-2011 identifierar fem faktorer som kan stärka länders regeringar att fatta effektiva beslut runt anpassning:

Tidigt och kontinuerligt engagemang hos allmänheten. Klimatanpassning kommer oundvikligen att innebära kompromisser, vinnare och förlorare. Utan allmänhetens stöd kan den inte lyckas.

Sprid klimat- och väderdata. Ett gott exempel är Mali, där vädertjänsten ser till att bönderna i torrområden kan planera sitt lantbruk utifrån långstidsprognoser för väder och nederbörd.

Skapa institutioner för att samordna och prioritera klimatrisker i planering och beslutsfattande. Klimatrisker måste integreras i den allmänna ekonomiska politiken liksom i planer för sektorsutveckling och fattigdomsminskning. I nuläget hanterar många regeringar, särskilt i utvecklingsländer, klimatanpassning enbart som ett miljöproblem.

Använd verktyg för att bedöma risker, sårbarhet och alternativ. Verktyg för att planera och ta relevanta beslut i ett förändrat klimat kan handla om kartor, modeller och utvecklingsscenarior. I Bangladesh används exempelvis kartor för att bedöma risken för översvämningar och tsunami längs hela kusten.

Tänk om när det gäller resurser. Många utvecklingsländer saknar det humankapital som krävs för att förbereda sina lokalsamhällen för klimateffekter. Nationella regeringar måste, med biståndsgivarnas stöd, ge sina ansvariga tjänstemän tillräcklig kunskap och tekniska färdigheter för att utforma, genomföra, övervaka och utvärdera anpassningsarbetet. Även biståndsgivarna behöver tänka om och anpassa stöd och finansieringsmekanismer till en ny verklighet. Utvecklingsländerna kommer att behöva både snabb finansiering för att hantera effekterna av katastrofer och långsiktigt stöd för att möta långsamma förändringar som tar decennier att slå igenom, exempelvis en höjning av havsytan. Dessutom kommer investeringar i ekologiska resurser vara avgörande.

World Resources report 2010-2011, ”Decision making in a changing climate- adaptation challenges and choices”,  är framtagen av World Resources Institute, tillsammans med UNDP, UNEP och Världsbanken. Rapporten finansieras huvudsakligen av Sida.

Sidansvarig:

Se mer på Youtube

Se Manish Bapna, Vice President World Resources Institute och Heather McGray, Acting Director, Vulnerability and Adaptaion Initiative World Resources Institute utveckla resultaten från rapporten i två videoklipp.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.