Uttrycket ”Brain Gain” blir allt vanligare i diskussionen kring utvecklingsländer. Högutbildade människor som lämnar sina länder har hittills orsakat ”Brain Drain” – det vill säga tömt länderna på kompetens. Idag förs allt oftare deras kunskap tillbaka, till gagn för utvecklingen.
I Umeå driver Maryam Osman Multiling AB, som stöttar invandrare att finna en ny väg. Efter nitton år i Sverige är hon övertygad om att företag kan dra stor nytta av invandrade människors kompetens, eller att de nya svenskarna själva kan starta företag i Sverige eller i utvecklingsländer. För ett fullsatt och engagerat Development Talks på Global Forum i Göteborg i måndags berättade hon bland annat om en somalier som etablerat sig i Kenya. Mannen hade fått utbildning med hjälp av ett projekt som då finansierades av Migrations- och tillväxtverket, och som nu ägs av Multiling .
– Han såg möjligheter i Nairobi och jobbar nu för att få dit svenska företag som skulle kunna investera i hållbar sophantering, berättade hon.
Eidarus Adan, som till vardags utnyttjar sin kunskap på svenska Skattemyndigheten bland annat i internationellt samarbete, flikade in hur en etiopisk kollega startat en klinik för hjärtkirurgi i Addis Abeba. Kollegan formar nu en modell för att utbilda läkare i hela Östafrika.
– Dessa människor tar av egen kraft. De kunde få stöd av Sida för sin affärsutveckling. Men det finns inte på kartan. Sådant här borde man kunna jobba mer med, ansåg han.
Han återgav dock att det finns ett litet stöd till den så kallade somaliska diasporan (människor som ofrivilligt behövt lämna sina hemländer), för program som handlar om demokrati och fred.
Själv reser han då och då till Somalia som ordförande i föreningen Somali Relief Association Sweden, som bland annat skickar volontärer till Somaliland för att stärka utvecklingen i denna norra region. Tack vare detta är Somaliland en mycket mer stabil regon än andra delar av Somalia, menade han.
Med på Skype fanns också Jeremy Omorojor som återvänt till Nigeria som anställd hos det svenska företaget Flexenclosure som producerar mobilmaster som drivs av solceller. Jeremy flydde en gång sitt land då han var en kritisk journalist och miljökämpe. I Sverige såg Flexenclosure en möjlighet att stärka sitt kontaktnät i Nigeria och Ghana genom Jeremy Omorojor.
– Flexenclosure skulle göra affärer i Afrika även utan mig, men det är klart att min närvaro här gör att allt går lite snabbare, konstaterade han via Skype.
Alla tre menade att många svenska företag är rädda för att investera i utvecklingsländer. Här skulle biståndet kunna ge katalytiskt stöd, såsom Sida redan gör till program där flera parter medverkar.
På seminariet sa Lena Ingelstam, avdelningschef på Globalt samarbetet, att man är positivt inställd till att utnyttja diasporans kunskaper. För stödet till Somalia har Sida nyligen gått ut med en större förfrågan till organisationer om ökat samarbete. Målet är att försöka utveckla former för att involvera den svensk-somaliska diasporans kunskap för fredsbyggande och utveckling i landet.
– Vi har inte gjort tillräckligt kring detta, men hoppas nu hitta nya innovativa former för samverkan.
Under dagen presenterade också tre svenska företag konkreta innovativa lösningar för en hållbar utveckling. Maryam Osman avslutade sin session med att erbjuda sina tjänster för att dessa företag; IKEA, Dev Collective och Abba, skulle ta sig fram på nya marknader – i bland annat Somalia.
