Afrikas gröna revolution är brun

Institute for Sustainble Development , ISD och dess ledare Sue Edwards besökte Sida i anslutning till att organisationen mottagit Göteborgspriset för  hållbar utveckling tillsammans med FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan.

Motiveringen lydde ”Tigrayprojektet i norra Etiopien får priset för ett långsiktigt och systematiskt arbete för att utveckla ett hållbart jordbruk byggt på lokala resurser… .”

Sida är sedan 2005 en av finansiärerna till ISD genom stöd till Naturskyddsföreningen, SNF  .  Med vårt stöd till civila samhällsorganisationer, så som SNF och ISD, bygger vi kapacitet på plats och stärker samtidigt det lokala ägarskapet.  Redan tidigare har Sida bidragit till verksamheten genom det forskningsstöd som gavs genom Sarec.

Tigray är Etiopiens mest nordliga region och hårt utsatt för torka och jorderosion. ISD leder där Tigray-projektet som med mycket små medel lyckats öka skördarna med lågt räknat  25%. Vissa försök visar en tiofaldig produktionsökning. Framgången förklarar de med sitt arbetssätt som bygger på lokala resurser och traditionell kunskap i kombination med resultat från den senaste forskningen. Man använder sig enbart av ekologiskt hållbara metoder som berikar jorden.  En av de mest lyckosamma är att börja kompostera det avfall som finns till hands, ’vattna’  komposten med boskapens urin och sedan lägga ut det på jordarna. Det inte bara ökar avkastningen tillfälligt, utan bygger också upp odlingsmarken på sikt. Grödorna blir dessutom mer motståndskraftiga mot skadeangrepp. Ingen ’high-tech’ således, utan gammal, beprövad kunskap och enkla, billiga lösningar. Kompost i odlingen gör att Afrikas gröna revolution  är brun, menar ISD.

Att försörja en växande befolkning är en av många utmaningar som världen står inför. Det är därför positivt att jordbruksfrågorna nu börjar uppmärksammas och att de ses i samband med klimatfrågan och utvecklingsagendan i stort. Just det holistiska angreppssättet är utmärkande för hur ISD arbetar.  Genom att inkludera hela samhället, se hur människor lever och vad deras problem är kan man anpassa insatserna. Man påverkar lagstiftningen, inkluderar  kvinnorna, tar hänsyn till olika sanitära förutsättningar, lyssnar till behoven och anpassar  utbildningsinsatser efter dessa. Dessutom säkrar man det fortsatta arbetet genom att etablera ungdomsgrupper , såväl inom skolsystemet som utanför.

De goda resultaten till trots finns även ifrågasättande röster. Det är fortfarande småskaliga insatser, och frågan är om de håller för att skalas upp för att möta globala behov. Ja, svarar Sue Edwards, tveksamt menar andra. Allt är inte svart eller vitt, även storskalig odling kan vara hållbar. Lösningen kanske finns i en kombination av de båda - och även större produktionsenheter kan bygga på lokala resurser och ekosystemtjänster*. Att skapa tillgång till marknader är också alltid en förutsättning, om överskottet ska kunna säljas.

Det som utmärker ISDs verksamhet är att kommunikationen går nedifrån och upp; bönderna vet vad de behöver – experterna kan hjälpa dem att lösa det.