Haven täcker 71 procent av jordens yta, och livet på jorden är helt beroende av haven. Varannat andetag vi tar är luft som renats av haven. Sida och Stockholm Resilience Centre samlade den 12 oktober några av världens främsta experter på hav och kustmiljöer och klimatförändringar, för att diskutera haven och klimatförändringarna.
Johan Schaar, tf Policychef på Sida öppnade mötet.
– Omkring tre miljarder människor i världen lever mindre än 200 kilometer från kusten. Och antalet kommer att öka. Haven är en global nytta i en allvarlig kris. Haven saknar röst, och förändringarna i haven är inte så synliga som förändringar på land.
Det finns vetenskapliga bevis på utfiskning. Teknologin som används för att fiska verkar alltid ligga flera steg före beslut om förvaltning för att säkra ett uthålligt fiske. Utfiskningen är ett stort problem for fattiga kustsamhällen. Vi har samlat dessa experter för att diskutera vilka steg vi behöver ta framåt för uthålligare hav.
Mänskligheten utsätter planeten för tryck från fyra håll
Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre pratade om det fyra olika tryck som mänskligheten utsätter planeten för: överbefolkning, klimatförändringar (koldioxidutsläpp), förlorade ekosystem och överraskningsfaktorer, eller så kallade ”tipping points” i systemen. De senaste 50 åren har mänskligheten utarmat planetens resurser och resiliensförmåga (resiliens - förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas). Ungefär 10 år efter andra världskriget ökade utsläppen av koldioxid explosionsartat, och så har det fortsatt. Fram till i dag har haven absorberat 25 procent av koldioxidutsläppen, och fungerar som kolsänkor. Men havens förmåga att absorbera kol är begränsad.
– Planeten är vår bästa vän, och försöker skydda oss mot de gifter vi släpper ut, men vi kan inte räkna med detta skydd för alltid. Planeten kan inte utstå det fyrfaldiga trycket längre, sade Johan Rockström.
Har haven redan nått en “tipping-point”? Närmar vi oss andra havs- och kustproblem med inverkan på ekosystem och möjligheter till leva av vad haven ger? Människor i låginkomstländer och öriken lider redan av effekterna som extrema temperaturer har haft på ekosystem och höjda havsnivåer, och nya uppgifter om försurning pekar på att processen gått mycket längre än vad vetenskapen tidigare känt till. Planeten är i dag i ett skede där stora miljöförändringar I en del av världen omedelbart påverkar andra delar av världen. Om man skulle hugga ned Amazonas regnskogar så skulle Nordafrika genast kylas ned kraftigt, medan temperaturen i Centralasien skulle öka. Vi lever i en värld där vi är beroende av varandra.
– Jag är orolig över den väldigt knappa allmänna kunskap och förståelse som finns om att alla dessa system interagerar i realtid, och om den farliga situation vi befinner oss ,i sade Johan Rockström. En allmän och bred förståelse kring dessa frågor är nödvändig för att planeten ska överleva.
Återställa ekosystem och verka för mänskliga rättigheter
Vad måste göras för att förbättra villkoren för människor som lever nära kusten, speciellt för de som är beroende av marina resurser för sin dagliga överlevnad? Vi måste vidta nödvändiga åtgärder för att mildra effekterna av klimatförändringarna, och anta strategier för anpassning inklusive återställande av ekosystem (mangrove, koraller, hav och gräs), minska beroendet av vattenbruk som grundar sig på fiskfoder framställt av vild fisk, satsa på mångfald, investera i system för katastrofberedskap och förstärka mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors rättigheter, eftersom de har en stor roll i att förändra framtiden
.
Chandrika Sharma, ICSF
- Vi måste börja se på utveckling som en mänsklig rättighet, snarare än välgörenhet, säger Chandrika Sharma från International Collective in Support of fishworkers (ICSF). Vi måste inse att det som händer med haven är ett problem för oss alla, och att de risker som hotar fattiga människor i kustområden hotar även oss
Hur känslig man är för klimatförändringar hänger ihop med hur beroende man är av naturresurser. När man försöker åstadkomma förändringar i samhällen som är sårbara för klimatförändringar, måste utgångspunkten vara hur beroende de är av ekologiska resurser.
- Ekologisk sårbarhet, resursberoende, potentiella effekter av klimatförändringarna, anpassningsförmåga och social lyhördhet är alla variabler när vi formulerar anpassningsstrategier, säger Nadine Marshall, senior samhällsvetare på Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO)). Förändring är nödvändig, men om du bor i ett kustnära område och har en stark identitet som till exempel fiskare, är det sannolikt att du inte har ett stort intresse för förändring.
Studier visar att människor i allmänhet inte är benägna att ändra sig, oavsett vilken typ av samhälle de lever i. Viljan till förändring bygger på dels hur stor risk man löper, dels på ett samhälles och individers kapacitet att planera och organisera, men också människors känslomässiga och finansiella flexibilitet och intresse för förändring.
– För att hjälpa människor som bor i högriskområden vid kusten att anpassa sig till klimatförändringarna, hjälper vi dem att identifiera andra sätt att livnära sig. Vi stödjer utveckling av strategiska kunskaper och uppmuntrar att de provar på nya sätt att generera en inkomst genom att erbjuda ekonomiska incitament, sade Nadine Marshall.
Djup social förändring är möjlig
Jag är optimistisk, sade Dr Edward Allison från WorldFish. Teknik kommer att lösa några av de problem vi står inför, men framför allt måste vi titta på djupa sociala förändringar. Mänskligheten har tidigare lyckats övervinna problem som vid en viss tidpunkt verkade oöverstigliga. Till exempel apartheid. Vi måste titta på historien, på vad som kändes som svårlösta problem, och vad som krävdes för att lösa dem och åstadkomma förändring.
Maria Berlekom, tillförordnad chef för avdelningen för miljö, klimatförändringar och hållbara tjänster på Sida summerade mötet:
– Vi är alla inblandade, och vi måste agera snabbt. Organisationer, den privata sektorn, universitet och politiker har alla viktiga roller att spela i att möta dessa utmaningar. Vi behöver forskning, innovationer, utvecklingssamarbete och gröna investeringar, och vi behöver öka medvetenheten och påverka beslutsfattare globalt.
