Stark plattform för nya initiativ efter tjugo års samarbete med Mongoliet

Mongoliet är ett av de länder som den svenska regeringen 2007 beslutade att fasa ut. Samarbetet med landet har handlat om att stödja de politiska och ekonomiska reformerna i landet och samtidigt minska fattigdomen. Det har handlat om samarbeten inom offentliga sektorn, om hälso- och utbildningsinsatser, förbättrad infrastruktur och eldistribution samt nya arbetssätt i medierna. Den demokratiska utvecklingen har hela tiden stått i fokus efter landets självständighet 1991.

– Vårt samarbete startade precis i rätt tid för Mongoliet som då befann sig i en reformeringsprocess, betonade mr Odonbaatar, chef över Europaavdelningen på mongoliska utrikesministeriet, under öppningen av eventet.

Tre insatser, som nu ska leva ”sina egna liv”, statuerades som exempel på samarbetet under eventet i Mongoliets huvudstad Ulaan Bataar dit cirka 180 representanter kommit:

• stödet till den offentliga sektorn som de senaste åren tagit fram ett ledarskapsprogram
• distribution av el
• samarbetet mellan den mongoliska och svenska radion för att stärka demokratin

Åsa Hedén har handlagt och följt dessa program från början.

 – Jag har förlikat mig med beslutet om utfasning. Vårt samarbete har varit uppskattat av mongolerna och samarbetet har levererat goda resultat. Sverige har också bidragit med mycket för att stärka demokratiska arbetssätt för ledare och medarbetare, sa hon under en paus.

Från den offentliga sektorn har 74 så kallade mastertrainers deltagit i ledarskapsprogrammet. De har i sin tur utbildat 3 000 andra ledare för ett bättre bemötande av befolkningen.

– Jag har lärt mig att behandla andra människor på ett mer ödmjukt sätt och själv stå för integritet och ärlighet. Jag vill också vara en förebild och visa att jag följer lagen och lyssnar till befolkningens olika åsikter, sa Sandag Tsegmed, som jobbar för staten i Orkon.

Gunnar Andersson från Sipu International och en av projektledarna för programmet betonade att programmet stimulerat till demokratiska förhållningssätt och långsiktig planering. De 74 utbildarna satsar nu på att nå ut till fler plus att utveckla en kurs med fokus på etik, bland annat kopplat till korruption. Ett helt annat förhållningssätt är också något som den mongoliska radion arbetat med tillsammans med Sveriges Radio. När samarbetet startade var den mongoliska radion statligt styrd och det journalistiska arbetet starkt begränsat. Idag har radion ett helt annat arbetssätt och är en oberoende kanal.

– Den stora förändringen handlar om egna val av inslag, egna vinklar och analyser utan påverkan från politiker eller organisationer, berättade Batzorig Tuvshintugs, samordnare på radion.

Den mongoliska radion har även utvecklat en helt ny ungdomskanal som går under namnet P3. De unga reportrarna tar upp samhällsfrågor som klimatförändringar, koldioxidutsläppen och människors hälsa. Den tredje insatsen som återgavs handlar om en utökning och modernisering av elnätet. Bland annat finns nu en modern transformator station i utkanten av Ulaan Bataar som installerats med hjälp av en kredit från Sida.

Purev Jamiyandorj berättade om förbättrad eldistribution. 

 – Den nya stationen är betydligt säkrare än den gamla och elen når ut till fler industrier och hushåll i Mongoliet, berättade Purev Jamiyandorj, projektledare från energimyndigheten.

Elkonsumtionen har gått upp enormt de senaste tio åren i Mongoliet då landets gruvindustri exploderar och allt fler hushåll flyttar in till de tre största städerna. Gruvboomen genererar sämre miljö då främsta energikällan är kol. Under andra dagen på eventet lyftes därför vilka hot men också möjligheter gruvindustrin och de växande städerna innebär. Tony Clark, ambassadråd för handels- och investeringsfrämjande vid ambassaden i Peking och Anna Georg, biståndssamordnare, hade samarbetat med Exportrådet och ambassadens miljöteknikcenter för att svenska och mongoliska företag skulle mötas, bland annat kring grön teknologi och ny gruvteknik. Ett 15-tal svenska företag deltog i seminariet och knöt många nya kontakter.

Under eventet återgavs också möjligheter till kulturutbyten då Sverige och Mongoliet har mycket gemensamt. Lars Fredén, svensk ambassadör (för Mongoliet men placerad i Peking), belyste exempelvis ländernas gemensamma intresse för naturen och nomaders kultur samt ländernas sätt att värna om demokratiska krafter.

Det finns verkligen goda förutsättningar för fortsatt samarbete, sammanfattade slutligen Ann-Lis Åberg, landchef för Mongoliet som tillhör team Kina/Indonesien/Indien.

 – Biståndssamarbetet har skapat en stark plattform, så jag är övertygad om att våra relationer kommer att fortsätta om än i nya former och ämnen. Se bara vad vi kan göra tillsammans för miljöfrågorna, sa hon.

Ann-Lis Åberg underströk också att andra givare finns kvar i landet och att Sverige, i sitt utvecklingssamarbete, finns representerat via regionala och globala program samt EU. Och det är något som också parterna vet om. Den mongoliska radion är redan på gång med ansökan om ytterligare stöd för att utveckla lokala radiostationer ute i landet. För än så länge behöver landet ytterligare skjuts för en positiv utveckling där demokratin och miljön beaktas i takt med industrialiseringen.