Rapporteringen kring konflikten i Demokratiska Republiken Kongo har handlat mycket om sexuellt våld mot kvinnor och våldtäkt som en krigsstrategi. Att se kvinnor som utsatts för sexuellt våld som överlevare, inte offer, och ge dem stöd är en del av en nödvändig läkandeprocess. Det motsatta perspektivet, att försöka förstå soldaters systematiska brott mot mänskliga rättigheter byggt på deras egna berättelser, är betydligt mer sällsynt.
I en rapport utgiven av Sida tillsammans med Nordiska Afrikainstitutet, baserat på ett Sidafinansierat forskningsprojekt har Maria Eriksson Baaz och Maria Stern intervjuat över 200 militärer - soldater och officerare, män och kvinnor, vuxna och barnsoldater - för att ge en bredare bild av orsakerna kring sexuellt våld i krig.
Slutsatserna kan komma till användning inte bara för försoningsprocessen i Kongo, utan även för andra länder i konflikt eller som nyligen har genomlevt perioder av väpnad konflikt.
- I intervjuerna talade vi med soldaterna om maskulinitet, femininitet och sexuellt våld. Om vad det innebär att vara en god soldat. Vi frågade aldrig om de själva begått våldsbrott utan bad dem att ge sin syn och sina förklaringar på ett generellt plan, men många av deras berättelser tydde på att de talade om självupplevda eller nära upplevelser, säger Maria Eriksson Baaz.
Maria Eriksson Baaz och Maria Stern menar att omvärldens stora fokus på sexuellt könsrelaterat krigsvåld mot kvinnor i Kongo delvis fått negativa konsekvenser. Komplexiteten i könsrelaterat våld går förlorad, annat våld som massmord, systematisk tortyr, tvångsrekrytering och tvångsarbete har fått mindre uppmärksamhet och resurser. Kopplingar mellan könsrelaterat våld och “annat” våld går förlorade. Mäns och pojkars rättigheter och behov förbises, vilket kan leda till en fortsatt våldscykel.
När resurser sätts in specifikt och enbart för kvinnor som utsatts för sexuellt våld kan det leda till en situation där just dessa berättelser fungerar som en överlevnadsstrategi. Konsekvenserna kan bli absurda – att kvinnor utsätter sig för stigmat att utmåla sig som offer för våldtäkt för att få tillgång till grundläggande vård, utbildning, eller mikrokrediter.
- Vi vill inte misskreditera dessa kvinnor. Vi vill problematisera de internationella insatserna. Vi behöver göra mer i form av preventivt arbete och genom basservice för alla, säger Maria Stern.
Det ensidiga sätt som det sexuella våldet beskrivits på i Kongo gör att förståelsen för könsrelaterat våld blir begränsad. Stereotyper av kvinnor som offer och uniformerade män som förövare, men också civila män som aktörer när de förskjuter ”besudlade” våldtagna kvinnor, cementeras. Men verkligheten är inte så enkel. Män utsätts också för könsrelaterat våld. Viss typ av våld är direkt kopplad till män för att de är män. Men män är också utsatta för sexuellt våld. I konfliktens Kongo har män och pojkar våldtagits, de har tvingats att ha sex med familjemedlemmar och släktingar, de har tvingas att titta på när släktingar våldtas, de har tvingats till våldsamma och förödmjukande sexuella handlingar. Straffriheten och det faktum att samhällets traditionella system brutits ned leder till en normalisering av sexuellt våld.
- Att erkänna att män och pojkar också är utsatta för sexuellt våld kan också stärka kampen mot sexuellt könsrelaterat våld mot kvinnor eftersom det leder till ett ifrågasättande av könsstereotyper, säger Maria Eriksson Baaz.
Sida har arbetat brett med kvinnors situation i Demokratiska Republiken Kongo. Det handlar bland annat om stöd till insatser för att förbättra kvinnors hälsa och rättigheter, i samarbete med lokala och internationella organisationer.
Susanne Wadstein, chef för Sidas jämställdhetsteam, välkomnar forskningsrapporten och tror att den kan hjälpa Sida i sitt fortsatta arbete i landet.
- Det är oerhört viktigt att se bredare på frågan om sexuellt och könsrelaterat krigsvåld. Man får inte ha ett för smalt fokus, för då förstår man inte sammanhangen och kan inte sätta in rätt åtgärder. Vi vill arbeta på flera fronter. Även ökad jämställdhet, lika rättigheter till land och ett större inflytande över politiken leder på sikt till mindre våld mot kvinnor.
