I många länder är det livsfarligt att arbeta fackligt eller på andra sätt kräva förbättringar på arbetsplatsen, och situationen har förvärrats under senare år. Den globala finanskrisen har lett till en ökad press på arbetstagarna och ytterligare försämrat möjligheten att driva fackliga krav. Det framgår av rapporten Kränkningar av fackliga rättigheter som kom i veckan. Till exempel har antalet mördade fackliga företrädare ökat med 30 procent jämfört med året innan.
Rapporten publiceras årligen av International Trade Union Confederation, ITUC-csi, paraplyorganisationen för världens fria och demokratiska fackliga huvudorganisationer med bl a LO, TCO och Saco som medlemmar. Den publiceras i Sverige av LO TCO Biståndsnämnd, som är en av Sidas ramorganisationer.
Centralamerika farligast
Den i särklass farligaste regionen för fackligt arbete är sedan länge Centralamerika. Colombia toppar även i år den makabra dödslistan med 48 mördade fackliga aktivister, varav fem kvinnor. Därefter kommer Guatemala och Honduras med 16 respektive 12 mord. Andra länder där fackligt aktiva miste livet är Mexiko, Filippinerna och Irak.
Bland de dödade finns bland annat lärare, sjukvårdspersonal, gruvarbetare, lantarbetare, journalister. Många av morden utfördes av polis eller säkerhetsvakter i samband med fackliga aktioner mot dåliga arbetsförhållanden eller uteblivna löner. I Bangladesh dödade polisen sex kvinnliga textilarbetare som deltog i en aktion för att få ut sina innestående löner. Ibland handlar det om rena avrättningar som inhyrda torpeder utför åt skrupelfria arbetsgivare som inte vill ha fackliga organisationer på arbetsplatsen. Få av de här morden leder till åtal och dom.
Rapporten berättar också om tusentals fall av dödshot, misshandel, fängslanden, sexuella trakasserier, avskedanden, lönesänkningar och andra grova kränkningar av arbetstagare som protesterat mot missförhållanden på arbetsplatsen eller krävt att få utnyttja sina grundläggande fackliga rättigheter enligt FN- och ILO-konventioner. Trots att flertalet av världens stater har undertecknat de här konventionerna är det mycket vanligt att både offentliga och privata arbetsgivare struntar i att följa dem.
Union Busting
Avsked på grund av fackligt arbete förekommer i stor skala i alla världsdelar, likaså ”union busting”, att förtala och skandalisera fackliga organisationer och deras företrädare. I till exempel USA är anställda skyldiga att delta i möten med antifacklig propaganda om arbetsgivaren kallar till dem.
Andra länder som utmärker sig i rapporten är Burma där både tvångs- och barnarbete förekommer och allt fackligt arbete är förbjudet, diktaturer som Vitryssland, Nordkorea, Kuba, Syrien, Irak och Swaziland där staten kontrollerar fackföreningarna, samt Irak, där arbetsmarknadslagstiftningen under Saddam Husseins regim fortfarande gäller.
Arbetstagare som är särskilt utsatta är migrantarbetare i alla länder, inte minst de hundratusentals kvinnor som arbetar som lågavlönade hembiträden i välbärgade familjer. Lantarbetare och anställda i de ekonomiska frizoner vägras också ofta rätten att organisera sig fackligt och tvingas många gånger att acceptera löner och arbetsvillkor långt under den stipulerade minimigränsen.
Totalt rapporterades 2009 kränkningar från 140 av världens cirka 200 länder. Anmälningarna är bara toppen av ett isberg, konstaterar ITUC. De flesta kränkningar anmäls aldrig eftersom det stora flertalet arbetare inte känner till att de har rättigheter som anställda, eller inte vågar anmäla missförhållanden av rädsla för repressalier.
