1970- och 80-talens förtryck och politiska oroligheter raserade lärosätet som en gång varit systeruniversitet till ansedda University of London, och som dessutom hört till de absolut främsta universiteten på hela den afrikanska kontinenten.
Uppryckningen kom först i och med ett stabilare politiskt klimat och inträdet av internationellt bistånd. Inte minst från Sverige.
Svenskt bistånd har bland annat bidragit till att bygga ut universitets infrastruktur i form av bibliotek, laboratorier och IT-resurser. Svenska medel har även finansierat handledningsstöd inom forskarutbildningarna. De flesta forskarstudenterna har haft handledare i både Uganda och Sverige. De svenska handledarna har också fungerat som mentorer för handledarna i Uganda för att stärka deras kapacitet att handleda.
Därutöver har både Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och Karolinska Insititutet i Solna inlett samarbeten med Makerere University, som bland annat har resulterat i gemensamma forskningsprogram och åtskilliga vetenskapliga publikationer.
Den svenska myndigheten för innovation, VINNOVA har tillsammans med Makerere University och University of Dar es Salaam i Tanzania tagit fram ett arbetssätt för att överföra forskningsrön från universiteten till det lokala näringslivet.
Genom detta har fler än 50 näringslivskluster startats i de båda länderna.
Makerere University ligger redan långt framme inom flera områden. Ett antal framgångsrika forskningsprojekt har bland annat ökat kunskapen om användningen av olika sorters avfall till förnyelsebara energikällor, förbättrat distributionen av vatten på landsbygden samt lett till en effektivare behandling av malaria och tuberkulos.
Nu har landets president Museveni, som själv har läst vid Makerere och dessutom tjänstgjort som kansler, deklarerat att även Uganda planerar att satsa rejält på prestigeuniversitetet.
Det handlar i första hand om att finansiera forskning inom ett flertal teknikområden som kan bidra till Ugandas socio-ekonomiska utveckling, konstaterar Museveni, som anser att Afrikas svaga ekonomiska utveckling bland annat beror på en bristande förmåga att tillföra mervärde till de råvaror som exporteras. Framför allt kan teknisk forskning och utveckling, inte minst på miljöområdet, räkna med ett större stöd.
Makerere University samlar i dag uppemot 37 000 studenter. Ungefär 44 procent av dessa är kvinnor.
Läs mer om Makerere University
Läs mer om Sidas forskningsstöd i Uganda.
